Fler vanner pa plats

Jag har kommit pa en sak till som jag har glomt beratta. En av kvallarna nar vi var ute med Z och mamma M, sa "misshandlade" K och T en kille som forsokte sno Ts nya klocka. Jag var dock inte dar for att bevittna handelsen, men har fatt det aterberattat for mig ett antal ganger. Det later minst sagt hysteriskt, K drog honom i haret och bada tva var tvugna att dras darifran for att de inte skulle sla honom. T fick faktiskt tillbaka sin numera trasiga klocka till slut.

Efter en lugn kvall i forrgar sa bestamde vi oss for att aka till Long Beach igar, stranden pa andra sidan. Det var skont att se nagot annat och att fa omvaxling i form av andra badmojligheter. Tillaggas bor att vi nu ar nere pa solskyddsfaktor 2 pa oljan!

Nar vi sovit var obligatoriska powernap sa tyckte K att det var dags att farga utvaxten. Farg hade hon kopt ett par dagar tidigare, men det ingick ingen bunke eller plasthandskar.. K jobbade med en tom vattenflaska att blanda i, och en vanlig plastpase som handske. I efterhand kan vi val saga att det gick sadar; hon missade forst halva harbotten och det kom farg overallt. Ks oron, panna, hander, armar och ansikte var tackt av svart farg. Pa nagot mirakulost satt fick hon bort nastan allt, men fargen pa stengolvet i badrummet ar fortfarande kvar. Tur att resultatet blev bra.

Igar kvall var det dags for utgang for oss igen. Norrmannen tog det lugnt och Kattis & co var forsenade till Phi Phi eftersom Kattis tydligen checkat in nagon annans vaska pa flygplatsen.. Men ingetdera stoppade oss fran att ata grymma Bahamaspizzan pa Cosmic, dricka nagra Chang och sedan ga vidare till Carlitos. Dar var det tyvarr ratt dott, sa vi gick till Reggae Bar en stund. K och T smet in med sina buckets, aven om snubben i dorren forbjudit dem. Vi spelade biljard pa overvaningen mot nagra engelsman, nar vi bestamde oss for att ga och kissa. Da utspelade sig foljande:
T (finkanslig): "-We are only going to powder our noses.."
Engelsman till K: "-Okay, you are going to powder your noses?"
K (inte lika finkanslig) "-No, we are going to pee!"
Varpa K gor en gest i stil med barnafodande. Gesten finns pa bild i ovanstaende inlagg. Sjukt kul!

Efter ett tag drog vi ner mot Slinky och Apache pa stranden. Pa vagen traffade vi nagra svenska grannar pa Jong's, dom sag extremt unga ut allihopa men det visade sig att de var i var alder. I baren pa Apache, nar undertecknad skulle bestalla en Chang till, dok det upp tva skona mexikaner som bjod pa Jager-shots. Inte en, inte tva, utan tre shots senare tyckte Bac att det var dags att hitta K och T for att traska hem.

Idag pa stranden madde vi faktiskt oforskamt bra, till och med T trots att vi faststallt att hon var fullast pa Phi Phi igar. Det resulterade i mycket bollande: gris, elal, far, ko och apa hann vi med. Tills nagon kom pa att vi skulle spela strandmatch eftersom tidvattnet dragit ut vattnet sa en fotbollsplan latt fick plats. Sagt och gjort, killarna mot tjejerna blev det. Tva av norrmannen och tva skottar, mot oss tre, en av de norska killarna som heter Klaus samt tva andra svenska tjejer fran Dalarna. Behover jag ens skriva att vi vann?

Vi traffade precis Kattis pa stranden, hon har antligen fatt sin vaska och de kom till Phi Phi i morse. Ikvall blir det Luciafirande pa Carlitos, i kombination med att de oppnar dar uppe igen efter renoveringen. Lagg till en forfest med Fredrik, norrmannen + Kattis & co pa det, sa forstar ni att det blir aka av.


T thaiboxas


Phi Phi alskar oss

Jag har ju glomt att beratta om Ts film. Den ar fran nar vi var ute forsta gangen med Z och mamma M. Jag och T gar och kissar pa Carlitos, hon har pressat buckets och jag kor pa ol saklart. Helt plotsligt, av en anledning som fortfarande ar ytterst oklar, borjar T sjunga pa en egenkomponerad sang. Samtidigt kor hon nagra halvskumma dancemoves. Jag tar papassligt upp kameran och lyckas filma hela spektaklet. Texten pa sangen? "Therese ar inte tankad, tjooo! Therese ar inte tankad, tjooo! Therese ar inte alls full, tjooo!"

Dagen efter poolbesoket, alltsa i forrgar, sa var det dags for utgang igen. Z och mamma M skulle resa till Bankok for att shoppa de sista dagarna och vi sag till att de fick ett fullvardigt hejda fran Phi Phi. K var fortfarande svajig efter matforgiftningen och gick hem tidigt. Vi andra gick till Reggae Bar, eftersom Zs mamma M annu inte sett nagon thaiboxning. Da boxningen inte hade borjat nar vi var dar, sa gick vi till andra sidan on for att se hur det var pa Hippie. Nagot forvanade insag vi att det var igenbommat, sa vi hamnade istallet pa nya och sunkiga Bora Bora dar bredvid istallet. Val tillbaka pa Hippie, kom en tjej upp ensam i ringen efter ett par matcher. Domaren visade att hon ville ha en utmanare, och det gick trogt till en borjan. Tills T inte kunde motsta frestelsen och stallde sig upp for att utmana hollandskan.

Da tjejen som T utmanade va sjukt spinkig och inte hade en muskel pa hela kroppen, var vi tvugna att snacka upp henne sa till den grad att T nastan var nervos for att ga upp i ringen. Det gick bra, T pucklade pa henne sa mycket att hon var tvungen att bryta matchen efter forsta ronden. Aven detta finns fangat pa film, ska forsoka lagga upp den nar jag kommer ihag att ta med kamerasladden nasta gang.

Kvallen fortsatte pa Slinky har nere pa var strand, dar motte vi aven upp Fredrik och nagra av hans skona norska lagkompisar. Det mest anmarkningsvarda som hande dar, var att ett par thaihoror (ingen krydda, utan helt och hallet sanningen) borjade tjafsa med oss. Pa nagot satt forsokte de gora upp om vem av dom som egentligen hade paxat Fredriks snygga kompis Robban. T forsokte hjalpa till och medla, vilket resulterade i att hon blev knuffad av den tjocka av hororna. Da blev jag irriterad pa riktigt, stallde mig upp och sa ett par val valda ord, bland annat "You don't touch my friend!". Det har med horor ar ett nytt fenomen pa Phi Phi, vi har inte sett det alls har tidigare och varit glada for det.

Pa vagen hem (30 meter), stannade jag for att kopa en grym chicken sandwich. Da kom tva stortskona tyskar (visste inte att det fanns skona tyskar) och bara skamtade sonder allt och alla som gick forbi. Det slutade med att vi stog 10-15 pers och snackade. Mycket trevlig avslutning pa en galet rolig kvall.

Igar var det ombytta roller, T var krasslig och gick hem efter middagen samtidigt som K madde nagot battre och foljde med ut. Vi motte aterigen upp norrmannen och Fredrik pa Reggae Bar. Vi spelade biljard och drack buckets (ol for mig), tills tva av norrmannen, Robban och Stian, gick upp i boxningsringen. Sjukt kul match att se, speciellt eftersom bada skrattade mest hela tiden. Vi avslutade igen pa stranden, den har gangen pa Apache. Efter ett stort antal klunsar om diverse saker sa gick vi hemat, det blev betydligt lugnare och tidigare an kvallen innan.

Dagtid spenderas pa stranden i den extrema hetta som hittat till Phi Phi, eller liggandes i vattnet for att sta ut. I ovrigt ater vi gott nar vi ar friska och sover laaanga powernaps. Dagarna flyter ihop sa det ar en mycket stor kraftanstrangning som ligger bakom det har blogginlagget. Imorgon kommer Kattis med entourage, trevligt!

Sjukstuga

Idag har vi stekt vid Princess Hotels pool hela dagen, som kompensation mot att det inte blev sa mycket sol for oss igar. Mycket roligt hander hela tiden, men eftersom jag inte har min iPhone med mig utanfor hotellrummet sa blir det daligt med minnesnoteringar. Darfor faller de flesta kommentarer i glomska, och jag drabbas av lite av en skrivkramp nar jag val sitter vid datorn for att blogga. Da ar det skont att iallafall ha blider att komma med. Ja, jag ar fortfarande nojd med min kamera.

I vattnet i poolen, efter att vi tagit en massa undervattenskort med Ts kamera, klackte hon nagot som inte var en skon kommentar i dess fulla mening. Men anda osannolikt kul nar vi fatt spinna vidare pa det. Det blev ett "Yeeettss!" med laspning, istallet for ett Yes! som det var meningen till. Detta slutade med att vi spanade vidare pa att vi skulle snacka med folk vi inte kande, prata normalt for att senare avsluta med ett laspande "Yeeettss, ssssaaankss!". Galet roligt dar och da.

Nar vi gick fran poolen, lite latt solbranda (las: extremt bruna), sa traffade vi pa Fredrik. Han ar kompis med stalkern som forfoljde K forra aret, men stalkern ar inte med pa resan i ar. Fredrik och hans norska kompisar var minst sagt schletna sen igar, men de skulle stanna lange sa vi hinner med storsta sakerhet festa med dom under resan.
Tre av fem i sallskapet har spytt under dagen och kvallen. Mindre roligt att se folk man bryr sig om sa daliga, vi kanner oss minst sagt maktlosa!

Utgang igar

Jag har gaddat mig, min forsta bamboo-tatuering. Sjukt nojd. I ovrigt flyter dagarna snabbt ihop nar man ar pa samma stalle. Igar kom Z och hennes skona mamma hit, sa det firade vi med att ga All In. Idag fyller Zs mamma Marina ar, sa vi ska strax ga till fiskrestaurangen som ligger precis bredvid Carlitos.


K var nojd innan vi gick fran rummet.


Sahar nojd var T over att antligen kunna dricka ol igen efter sjukdomen.


Syns det att det inte var meningen att Z skulle vara med pa kortet?


Har star vi uppradade i trappan upp till den mysiga restaurangen vi at pa.


Avslaget innan maten?


Zs Mamma M dricker sitt livs forsta bucket pa Carlitos.


K petar Z i nasan?


Tva skona norrman och Calle hangde vid vart bord pa Carlitos.


T bjod pa shots..


Gladast pa Phi Phi.


I slutet av kvallen nar K och T forsvann (de var pa toa en timme), sa hangde jag med stortskona Maria och Mattias fran Lidingo.


Bilder

Jag fick alltsa ett infall pa Langkawi. Jag har aldrig haft en digitalkamera, men nu insett att det faktiskt skulle vara kul att ha. Vi gick till Canon-affaren pa Langkawi och tittade runt lite av en annan anledning, och jag fastnade for en ratt bra amatorkamera. Bra erbjudande fick jag ocksa: Canon Ixus 100 IS, inklusive alla sladdar, tre ars internationell garanti, case och minneskort pa 4 GB. Alltihop ett antal hundralappar billigare an vad jag hade kunnat komma undan med hemma. Gissa om jag ar nojd. Har kommer ett urval av de basta bilderna fran de forsta dygnen som kameraagare:


K och T ar nojda infor sista ungangen pa Lankawi.


T och jag posar med havet i morkret utanfor vart rum.


K hittade en gammal Mini Cooper, hennes drombil.


Sahar mycket gillade vi Babylon Bar.


Luke, K och tva andra engelsman pa Babylon.


K verkar vara ensam pa stranden sista dagen pa Langkawi.


Norden gillar varldens storsta pineapple-shake.


Jag och K ar glada over att antligen vara pa Phi Phi.


Kommentar overflodig. Phi Phi!


Phi Phi

Resealternativet som gick att forboka pa Langkawi var omstandigt, dyrt och tog extremt lang tid. Fan heller tankte vi, och bokade bara baten Langkawi - Satun, Thailand. Val framme i Satun skulle vi fa tag pa en taxi eller minibuss sa snabbt som mojligt, for att med tidspress ta oss till Krabi och darifran baten till Phi Phi. Dock visade det sig att tidspressen var mindre an vantat, da vi glomt att rakna in timmen i tidsskillnaden som vi tjanade pa att resa fran Malaysia till Thailand. Plus att baten gick 16 pa fredagar och inte 15 som taxikillarna i Satun pastod. Vi fick alltsa vanta pa baten istallet, bra jobbat! Vi fortsatter alltsa resan med att vagra aka buss, utan alltid ta oss med taxi overallt. Lyxbackpackers, det ar sa vi jobbar.

Val framme pa Phi Phi har vi redan blivit igenkanda tva ganger av folk som jobbar har. Vi bor saklart pa Jong's och har hittills atit tva ganger pa Garlic. I morse vid frukosten pa just Garlic borjade T snegla pa drinklistan, och blev sjuuukt taggad nar hon sag foljande: Thai Whiskey with Coke + Glass, 100 Baht. "-Oj vad gott med glass till!" Det roliga var att det var hon sjalv som insag att det skulle vara jattekonstigt om menyn helt plotsligt stod pa svenska..

Igar nar vi hade checkat in (eller "loggat in", som K envisas med att saga), duschat och atit sa gick vi till massagestallet har bredvid for att fa manikyr och pedikyr. Helt plotsligt ser jag och T ett bekant ansikte utanfor. Mycket riktigt, det var Stridh som tranade med vart lag pa Bastkusten en period forra aret. Ett trevligt aterseende, och aven om vi hade raknat med att hon och hennes kompis skulle dyka upp pa stranden idag, sa lar vi ses snart igen eftersom on ar sa liten.

Lagg dartill att Z och hennes coola mamma kommer hit imorgon, samt att Kattis mfl kommer hit om en vecka, sa forstar ni att vi inte kommer att ligga ensamma i ett horn pa stranden. Inte heller utgangarna lar bli speciellt ensamma for oss. Haha. Vi har redan planerat ett besok pa sagolika Bamboo Island. I ovrigt far vi se vad som hander i form av utflykter och aktiviteter.

Idag var vi ute bland de forsta pa stranden, 7.30 vaknade vi alla tre av oss sjalva och kort darefter var vi on the move. Kan tyckas konstigt, men klockan ar da 8.30 i Malaysia och det var tiden vi envisades med att ga upp pa Langkawi. Manga soltimmar blev det, och det har ar sista rycket infor var efterlangtade powernap. Tjejerna sitter i skrivande stund och tittar pa Idol-klipp pa datorn bredvid mig..

Imorgon reser vi vidare

Igar madde T battre, vilket vi markte da hon pa stranden klackte det nya uttrycket "Det ar toppen pa i:t!". Vi forstod att hon menade antingen "Det ar toppen pa isberget." eller "Det ar pricken over i:t.". Men vilket? Darom strider de larda, men det ar fortfarande ytterst oklart.

Det finns mycket kul man kan ha, molnen till trots. Eller?
Till att borja med slog vi vad om vad klockan var nar vi ledsnat pa att ligga pa stranden i duggregn: T gissade 11.15, K trodde pa 11.30 och jag satsade pa 11.45. Extremt bra gissningar, klockan var 12.45..
Sedan nar vi gatt upp pa rummet, fick jag och T gissa hur manga trixningar K skulle klara med var beachboll. Jag gissade pa 7, T chansade pa 2. Om K skulle klara 7 eller fler, sa skulle jag bjuda henne pa en ol plus att vi skulle borja appladera. Hon klarade 8 stycken, jag tror aldrig att vi har sett henne sa barnsligt glad nagonsin.

Nar vi satt och at lunch pa vart frukosthak, diskuterade vi vart en tandlakare skulle kunna finnas pa on. Vi spanade aven lite, men nar vi borjade bli seriosa igen stod K for sin skona kommentar: "Men vi kan ju fraga nagon. Tooth Doctor, eller vad heter det?" hennes annars sa felfria engelska var plotsligt bortblast..

Vi bestamde oss att forsoka styra upp var resa vidare till Phi Phi, och fick hora att det skulle finnas en resebutik som kunde fixa speedboat direkt dit. Vi borjade promenera at det hall vi visste att Pharmacy lag, och det hela slutade med att vi hittade apoteket men inte resebutiken.. T blev svag och undertecknad borjade kanna av skav fran de nya flippen, sa vi tog en taxi och lat K ga tillbaka. Hon skulle kolla upp resan pa egen hand, samtidigt som T behovde ett USB-minne da hennes kamera kraschat igen. I Canon-affaren, dar T kopte sitt efterlangtade USB, hittade jag en kamera. Mer om det i nasta inlagg, men jag gick iallafall tillbaka och kopte kameran nagon timme senare.

Igar var engelsmannens sista kvall pa Langkawi, idag har de akt vidare till Kuala Lumpur. Det, och att T antligen var pa benen igen, firade vi genom att forst ga tillbaka till Viva Italia och sedan fortsatta till samma irish pub som vi traffade Luke och Paul pa forsta gangen. Nagra ol och en jagershot senare (T holl sig till vattnet) drog vi ner till Babylon, dar vi antog att vi skulle hitta grabbarna. Det blev en lyckad kvall, var grymma kortlek och spelet The Busdriver fyllde engelsmannen, deras landsman till nyfunna vanner samt Sara, en skansk tjej som pluggar i Malaysia.

Imorse vaknade vi ofortjant valmaende, tog oss ner pa stranden och sa plotsligt dok antligen solen upp igen. T blev svag efter nagon timme, febern verkar inte ha gett upp helt an. Efter fem timmar pa stranden var det inte jag som gav upp for att jag brant mig i vanlig ordning, utan K som tyckte vi kunde ga upp pa rummet. Vi har bokat forsta etappen i morgondagens resa: Baten Langkawi - Satun, Thailand. Sedan tanker vi ta en minibuss eller taxi pa plats, for att ta oss till Krabi dar baten till Phi Phi gar. Lite tidspress, men med tanke pa hur bra allt gatt med resandet hittills, sa borde vi klara det. Peppar peppar!

Sjukdom och regn

Det ar faktiskt inte fullt sa illa som rubriken kanske later. Men Ts ryggonda gick snabbt over i hog feber efter stranden igar, sa hon stannade hemma igarkvall for att forsoka ta igen sig. En misstankt matforgiftning, men sa kan inte ha varit fallet da hon anda at en hel pizza pa kvallen. Under natten nadde forhoppningsvis febern sin absoluta kulmen, da T vaknade av illamaende och frossa. Jag och K holl oss vakna i drygt en timme for att halla koll pa henne. Idag har hon legat inne pa rummet, och alldeles strax ska vi ga in och titta till henne igen.

Middagen med Paul och Luke pa grymma restaurangen Viva Italia blev alltsa istallet nagot av en "dubbeltejt". God mat och en ol senare sa bestamde vi oss for att aterigen ge Babylon Bar en chans. Vi gick ner till stranden ett par timmar tidigare an senast, och nu var stallet hur soft som helst. Vi satt pa plastmattor i sanden och lyssnade pa det grymma livebandet som spelade reggae, raknade stjarnor, fulade oss (eller rattare sagt, Paul fulade sig..) och forsokte halla det stigande tidvattnet borta genom att grabbarna blev sju ar igen och byggde en sandmur. Vid midnatt tackade jag och K for oss och gick hem for att titta till T.

Idag vaknade vi lite senare an vanligt eftersom vi holl oss vakna for Ts skull. Anda lag jag och K pa stranden redan 10.30. Det var molnigt, men det ar inget problem eftersom vi vet av erfarenhet (Phi Phi forra aret) att solen tar sjukt bra anda. Vid tva-tiden kom det en regnskur, sa vi gick bort till Babylon for att se om de hade nagon trevlig lunch. Dar traffade vi aven engelsmannen aterigen, och de ar nastan annu mer oroliga for T an vad vi ar. Vi har iaf lovat dem att vi ska uppsoka ett Pharmacy i eftermiddag.

Eftermiddagen kommer alltsa att besta i att hitta ett Pharmacy at T, bikini at K, eventuellt en ryggsack och ett par flipflop till mig, samt att vi ska fylla upp vart kylskap med lite dricka och godis sa att vi har var alldeles egna minibar nar vi kommer upp fran stranden. Vi hoppas pa Ts tillfrisnkande och pa straaaalande sol imorgon igen. I ovrigt har vi det riktigt jakla bra.

Framme pa Langkawi

Nar vi vantade pa taxin till KL Sentral efter jag skrev senast, sa sparade vi litegrann. Vi borjade med att diskutera hur det hade varit om K haft en blogg. Vi kom fram till att det hade varit alldeles for populart, med 300 000 medlemmar i hennes fanpage pa Facebook. Hon hade blivit sa rik att hon kopt Twin Towers i KL och satt upp en jattebild av sitt ansikte mellan tornen. Ansiktet skulle saga "Hellooo!!" sa som bara K kan. Nar vi insag att vi hade sparat, sa faststallde vi att om detta faktiskt skulle handa sa skulle vi behandla K som en gud for all framtid.

Nar vi stod vid perrongen och vantade pa att fa ga pa taget, kom en obehaglig gubbe med Maffia-utseende och stallde sig sa nara oss att hans vaska i princip lag pa Ts vaska. Han gav oss allvarliga och obehagliga blickar, sa att vi till slut tyckte att det var lite obehagligt. Efter en stund nar hans kompis kom fram och pratade med honom, sa vande de sig mot oss och fortsatte att stirra och pratade alltsa med varandra utan att titta pa varandra. Nar vi till slut fick ga pa taget, sa stannade vi upp for att Maffiakillen inte skulle se i vilken vagn vi gick in. Da vande han sig om och stirrade annu mer.. Sen satt han pa raden snett bakom oss pa baten till Langkawi ocksa, dock mindre stirrande den gangen. Dar nanstans overgick den obehagliga kanslan mer till att han bara var acklig.

Det var verkligen vart att aka nattag. 54 Ringit per person for liggvagn, det ar bara 108 SEK. Baddarna var faktiskt frascha, och trots ratt lite somn, skakig framfart och en timmes forsening sa var vi nojda nar vi kom fram till Acau. Darifran tog vi taxi fran stationen till baten som tog oss over till Langkawi pa en timme.

Eftersom vi inte hade nagon aning om vart vi skulle ta vagen, sa blev vi lattade nar vi fick en karta over on i den provisoriska turistinfon vid piren. Efter en snabb overblick insag vi att det borde finnas storst chans till bra boende vid den 1500 meter langa stranden pa ons vastra sida.

Det holl dock inte taxichaufforen med om. Han forklarade att det skulle vara ett veckolangt internationellt flygevent pa on, med bas pa flygplatsen vid just den stranden, och med start imorgon (las: idag). Han slappte iallafall av oss langs huvudgatan sa att vi kunde forsoka nagot ledigt rum. Till en borjan verkade han fa ratt, ett stalle vi fragade pa ville ha 140 Ringit for forsta natten, darefter 300 Ringit/natt. 600 svenska kronor i fem natter svider ratt bra i backpackerbrudarnas planbocker, sa vi bestamde oss for att satta oss och ata innan vi letade vidare.

Vi hittade en indisk restaurang, och det smakade gudomligt. Framforallt med tanke pa att vi inte atit pa arton timmar, innan taget fran KL. Lagg dartill att vi sovit max fyra timmar var pa taget, att det var 40 grader varmt, och att vi har skapligt mycket packning efter all shopping, sa far ni ett hum om hur huggen stamningen hade blivit om vi inte prioriterat mat..

Nar K bestallde in ett naanbrod till, sa sprang T snabbt ivag for att se om hon kunde hitta nagot boende. Det var minst sagt en nojd T som kom tillbaka med beskedet om att det fanns ett frascht stalle lite langre bort pa gatan, AB Motell, som tog 120 Ringit/natt, oavsett flygevent. Da hon inte tittat pa rummet, sa forvantade vi oss det varsta: allt fran kackelackor till fan-room och delad dusch/toalett. Icke. AC, tv, kylskap, egen balkong med havsutsikt, en meter till havet, egen dusch och toa, samt tva dubbelsangar. Battre hade vi inte kunnat hitta, och en sekund efter att vi hade betalat for fem natter, sa sade receptionisten i telefon: "-Sorry. We are fully booked." Gissa om vi var glada!

Det forsta som hander nar vi gar i vattnet pa den sagolika stranden, ar att K trampar pa nagot vasst och far jatteont i foten. T ar snabbt framme och faststaller att det sitter en tagg i det lilla saret. Vi tar oss upp pa rummet pa tre roda for att "operera". Ingen tagg hittades, faran over och vi kunde ga ut och sola igen.

Efter den obligatoriska "powernapen" pa 2.5 timmar, tog vi oss ut for att se oss omkring samt ata middag. Tjejernas shoppingbegar ar annu inte helt tillfredstallt, sa forst efter varsin tisha sa satte vi oss att ata pa en mysig restaurang med trubadur och under bar himmel. K fragade servitrisen direkt, eftersom det faktiskt ar svart att fa tag pa ol i Malaysia:
K: "-Do you serve beer?"
Servitrisen: "-No, but if you go to the pizza-place across the street and bring the beer here, we provide you with glasses."
Osannolikt men sant, detta hade aldrig hant hemma i Svedala. Nar vi skalat for forsta klunken, sa sager T glatt att nagon pa gatan vinkar till oss. Vi vinkar saklart tillbaka, tills vi inser att det ar den ackliga Maffiagubben som vinkar.. Dock bjod han pa resans forsta leende, sa K faststallde att han sakert var stressad forut och att han darfor sett hard ut. Bra dar..

Efter maten forsokte vi hitta ett internetcafe med tre lediga datorer. Det visade sig vara en omojlig uppgift, sa vi satte oss istallet pa en irish pub for att ta nan ol till. K forlorade klunsen, sa hon fick springa over gatan och kopa en kortlek. Vi drack ol, spelade kort och tittade pa Premier League. Efter ett tag kommer tva stortskona engelska killar fram och snackar lite, och ratt som det ar sa spelar alla fem ett brittiskt olspel.

Nar vi bestammer oss for att ga vidare till Bamboo Bar pa stranden, som trubaduren pa restaurangen tipsat oss om, sa visade det sig att dom stangde baren vid midnatt. Som vi visste innan vi kom hit: Langkawi ar inget partystalle direkt.. Vi gick hem istallet, men bestamde forst med engelsmannen att vi skulle spela fotboll pa stranden.

Idag har vi njutit av det extremt fina och varma vadret, sa nu borjar vara brannor likna nagot igen. Det blev tyvarr ingen match pa stranden, T har problem med ischias och har sjukt ont idag. Daremot ska vi mota upp Luke och Paul pa en italiensk restaurang som de rekommenderat.

Sahar lar dagarna se ut framover; sol, bad, strandfotboll, lite ol och bara njuta av semestern. Planen ar att vi aker "hem" till Phi Phi den 5 december. Vi far hoppas att vi hittar en bra resvag aven dit, men det ska nog inte vara nagra problem da vi redan sett flera batalternativ som skulle kunna funka.

Kuala Lumpur!

I forrgar efter lunch paborjade vi resan till Malaysia och huvudstaden Kuala Lumpur. Vi fick tag pa bat fran Koh Chang till fastlandet, plus taxi fran baten till Bangkok for 350 Baht per person. Gissa om vi var nojda, mer pengar over till shopping i KL!

Dock korde taxichaufforen som en riktig jakla dare. Bade en och tva ganger fick han i princip tvarnita pa motorvagen for att inte kora in i lastbilar framfor som bytte fil. I slutet av resan var vi sa uttrakade att vi slog vad om hur langt det var kvar. Jag gissade pa en timme, K pa en timme och 10 minuter, T pa en timme och 25 minuter. Det tog ganska exakt 1 timme och 2 minuter. Tack tjejer for 40 lattfortjanta Baht!

Vi tog en taxi till hotellet vid flygplatsen som T kollat upp, Novotel. Eller, rattare sagt, vi trodde att hon kollat upp det. Hon missade att kolla prisklassen. Val framme sa var vi sa felplacerade som tre backpackerbrudar kan bli. 5 000 Baht/natten blev tack och hej, dock var portiern sa vanlig att han fixade gratistaxi till ett annat hotell med samma agare, fem minuer bort fran flygplatsen. Halva priset, 2 500 Baht, lat som rena fyndet i jamforelse. Dock var aven detta en lyx vi sallan eller aldrig skadat i Thailand; vaskorna upp pa rummet, dorrar oppnade for oss och roomservice, samt inklusive frukost. Dessutom ingick aven wake-up call och skjuts till flygplatsen. Latt vart.

Flyget Bangkok-KL gick smidigt. Forsta intrycken var att det ar en riktigt cool stad, som ett modernt Bangkok kanske man skulle kunna saga. Shoppingen e grym, inte alls som i Thailand (las: nastan inga kopior) utan mer som hemma fast mer renodlade markesbutiker och mycket billigare!

Boende hittade vi direkt; Prescott Inn. Frascht, nara allt och trevligt fyrbaddsrum for 150 Ringit /natt (ca 300 SEK). Forsta shoppingdagen letade vi oss via den coola "luft-tunnelbanan" (Monorail, den gar ovanfor trafiken i luften och kostar max 5 SEK/resa), till Suria KLCC, vilket ar den enorma shoppinggallerian i anslutning till Twin Towers. Det finns alltsa allt man kan tankas vilja ha i den har staden, till alla planbockers storlekar. Vi ar minst sagt lyriska, och skulle nagon av oss fa chansen att aka hit igen sa hade vi garanterat inte tvekat en sekund.

Skulle jag ens forsoka att ga in pa allt vi handlat, sa hade det har gatt till historiebockerna som langsta blogginlagget ever. Det handlar om allt fran skor och vaskor till klockor, planbocker och klader. Efter heldagen pa Suria, sa letade vi reda pa en restaurang dar en DJ spelade musik. Dyrt var det, men som vi var varda den olen. Dock borjade T med att spilla ut hela olen sa glaset gick sonder, precis efter servitrisen hade hallt upp den. Hon var sedan orolig att T skulle gora om samma tabbe, och sade hela tiden "Be careful, be careful."

Gissa om vi var trotta efter forsta dagens hetsiga shopping.. Men dag tva tog vi i annu mer. Vi hann med tre extrema och osannolika shoppingstallen pa totalt 11 timmar. Forst Times' Square, med ett nojesfalt inbyggt i gallerian, sedan lite lyxigare Pavilion. Sista stoppet blev den nagot mer Bangkok-inspirerade utomhusmarknaden i China Town. Dar shoppade de andra tjejerna vaskor a presenter till hoger och vanster, samtidigt som undertecknad kanske inte var lika lyrisk. Till slut hittade jag dock ett par schyssta solglasogon som prutmastaren K fick ner till under halva utgangspriset.

I Pavilion hittade vi antligen den dar jakla (ursakta spraket) Forever 21 som K tjatat om sedan innan vi ens sags pa Arlanda. I den har butiken fick alltsa Ts favorituttryck "Go nuts" en heeelt ny innebord. T hade shoppingangest, samtidigt som K bodde i provrummet och hann nog egentligen inte ha lika manga vandor i butiken som hon tankt. Jag hittade tre, med tanke pa butiken, helt ovantade inkop. Men nojdast var anda K nar hon insag att killen i kassan missat att ta betalt for hennes dyraste plagg.

Idag har vi mest riktat in oss pa att ordna resan vidare. Ikvall aker vi liggvagn i nattaget till kusten, sedan taxi 15 min och bat 45 min. Sedan ar vi framme pa Malaysias paradis, ogruppen Langkawi. Det ska vara dyrare an Thailand (men det ar ju hela Malaysia, tank pa att vi inte hittat en ol under 40 SEK), men annu finare, annu lugnare och annu mindre exploaterat.

Det finns sa mycket intryck och tankar efter besoket i den har staden som jag skulle kunna skriva, men det finns varken tid eller ord att bli sa pass utsvavande. Ni far istallet halla tillgodo med denna snabbgenomgang, samt Ts bilder och inlagg: imta.blogg.se

Resans forsta fest

Efter att jag skrev igar sa gick vi hem, tog en ol och gjorde oss iordning for fest. Vi satte oss pa en mysig restaurang langs grusvagen for att ata och dricka. Restaurangagaren var minst sagt service-minded; det bjods pa farsk frukt och han hallde upp olen i glaset, vilket ar extremt ovanligt i Thailand.

Vi hade valdigt trevligt pa restaurangen, vi hann alta bade det ena och det andra, bli lite sentimentala samt traffa en gammal kompis till mig. Det visade sig alltsa att min gamla van Bobbin van Basten befann sig pa Koh Chang aven han, varlden ar liten! De hittade oss pa restaurangen trots att vi sagt at honom och hans kompis att komma till Sunset Huts.

Traditionsenliga klunsar vid bordet blev det naturligtvis nar vi satte oss pa Sunset. Det ovanliga var att undertecknad forlorade inte en, utan tva ganger. Forsta gangen fick jag ga fram till nagra fransman vid bordet bredvid och diskutera musiken pa stallet, vilket inte var sa farligt. Bildbevis finns pa Ts kamera.

Andra forlorade klunsen resulterade i att jag fick ga fram till ett gang killar, tror att de va aussies, och saga den klassiska kommentaren "I want to fry you tonight.". Inga problem tankte jag, stegade fram och sade det till killen som satt narmast vart bord. Han sag minst sagt ut som ett fragetecken, sa det hela slutade med att jag anda fick forklara alltihop.

Bobbin hade ett par grymma solglasogon a'la Kanye West som T minst sagt gillade. Hon hade de pa sig i princip hela kvallen, utom nar hon lamnade dem ifran sig for att ta kort pa nagon okand med brillorna pa. Bobbin var kanske inte fullt lika road som T, han hade glasogonen under uppsikt i princip hela tiden.

Idag har vi varit minst sagt sega, men vi pallrade oss anda ner till stranden och stekte ett par timmar. Sjukt varmt var det, sa vi lag mest i vattnet. Vi maste tyvarr ge en kanga till Nature Bar, dar vi aterigen at lunch. Vi fick vanta 45 minuter pa vara pizzor, och de var inte ens goda..

Tillbaka pa hotellet sa dok min grymma gamla malvaktskollega Lunkan upp tillsammans med Kate. De kom direkt fran kalla Sverige, sa for en gangs skull sa slapp jag vara vitast av mig a Lunkan. Jag hade bokat ett rum till dem pa vart hotell i morse, men nar de kom fanns det inget rum. Bra dar! Killen som jobbar i baren, han som lovat mig rummet, hade minst sagt daligt samvete. Han bad om ursakt och forklarade sig minst 20 ganger. Ingen fara pa taket dock, Lunkan och Kate hittade annat boende. Vi kommer med storsta sannolikhet att hanga med dem pa stranden imorgon.

Efter en valfortjant "powernap" (tva timmar), har vi nu atit middag och sitter aterigen pa ett internetcafe. T har haft ett litet kameraproblem, vi (las: jag) blev tvungna att formatera om kameran och alla hennes bilder hamnade pa datorn pa internetcafet. Nu sitter hon alltsa och forsoker maila over bilderna till sin egen mail, en efter en. Mindre kul.

Vi borjar sa smatt att planera resans nasta steg: Malaysia och Kuala Lumpur. Vi planerar att aka senast i overmorgon. Sa nu ska jag satta mig och kolla lite flygpriser, da vi maste ta oss tillbaka till Bangkok for att sedan flyga darifran till KL.

Somn ar overskattat?

Sahar i efterhand kanns det som att resan anda gick bra, men mitt uppe i det blev det minst sagt seeegt.. Pa forsta planet, det mellan Arlanda och Beijing, hade varje plats sin egen lilla tv med massa valmojligheter: film, musik, tv-program och spel. Vi var naturligtvis lyriska. Sa lyriska att T klackte resans forsta stortskona och genomtankta kommentar:
T: -Assa vad ar det har Opera som man kan valja?
K: -Assa.. Det ar Opera. Eller vad menar du?
T: -Jahaa, jag trodde det var Opera Winfrey!

Val framme i Beijing sa stod det en man med en skylt utanfor planet. Pa skylten stod nagot i stil med "Transfer". T gar fram, tittar snabbt och konstaterar -Det dar ar for dom som ska stanna i Beijing... och aker sedan snabbt upp for rulltrappan. Jag och K ar skeptiska, stannar vid mannen och far varsin klisterlapp mot uppvisande av boardingpasset..

Vid passkontrollen fick vi lamna in de lappar vi fyllt i pa flyget, ni vet sadana som man alltid fyller i; passnummer, avreseort, mal med resan osv. Pa de har lapparna hade de lagt till ett moment langst ner dar man skulle fylla i om man hade nagot av symptomen for svininfluensan. Joda, tappt i nasan ar jag ju, tankte jag och kryssade i det men inget annat. Detta resulterade i att jag fick ga at sidan for att prata med en kinesisk lakare pa flygplatsen. Han fragade oroat hur lange jag varit forkyld, tog min temp i orat till tjejernas stora gladje, och sen fick jag ga vidare..

Tio timmar i Beijing hade vi tankt spendera genom att aka in till stan, men da trafiken dar inte ar palitlig sa vagade vi inte riskera att missa planet till Bangkok. Pa grund av somnbrist, valde vi att leta upp nagra odsliga bankar for att lagga oss att sova. Tillaggas bor att det var -1 utomhus, och inte langt darifran inomhus. Folk jobbade i vinterjackor och vi fros som plockade faglar i vara forsok att somna.

Till slut tog vi reda pa att det fanns ett hotell dar man kunde checka in per timme. Sagt och gjort, da trottheten gjorde oss till tre gaende zombies sa valde vi att lagga 160 SEK var pa att fa sova tre timmar innan flyget vidare till Bangkok. Dyrt, men det var vart varenda ore!!

Pa flyget till Bangkok kande K av att en urinvagsinfektion borjade smyga sig pa, sa vi fick planera om lite for att fa tag pa medicin sa snabbt som mojligt. Framme pa flygplatsen insag vi att Pharmacy var stangt, sa vi bestamde oss for att satta oss och vanta fran 24 till 06.30 lokal tid. Vi at, fikade, spelade kort och umgicks utan trotthet i flera timmar. Till slut tog vi en liten promenad och dom av var forvaning nar vi sag den stora neonskylten "Airport Hospital".. Varfor hade ingen berattat att det fanns ett sjukhus nar vi sprang runt och fragade efter Pharmacy?

1700 Baht och fem minuter senare hade K fatt sin efterlangtade medicin. Vi insag att det alltsa var dags att borja leta reda pa bussen till Koh Chang. Utanfor flygplatsen fanns det en hel dros med taxichaufforer men inga bussar.. Det hela slutade med att vi prutade ner taxipriset fran 4 000 Baht till 2 500. Fyra timmar och 30 mil taxi med ac, tva stopp och anda fram till baten. Vart att slippa en illaluktande buss! Taxichaufforen hade taxametern pa for att visa att han inte kunde ga ner mer i pris, och han stangde av den nar vi nastan var framme. Da stog den pa 2 300 nanting..

Baten over fran Tratt till Koh Chang tog inte ens en halvtimme, sen satte vi oss pa flaktaxin till Lonely Beach och boende som vi fatt tips om (tack Matilda S!): Sunset Huts. Supermysigt, precis vid havet och med reception/restaurang som har typ som en veranda ut over havet. Vi har en frasch bungalow (utan kryp, viktigt) med ac, dubbelsang, toa och dusch for 700 Baht/natten. Fem minuter promenad till sjalva stranden.

Forsta dagen har sa checkade vi in pa hotellet, at och drog till stranden. Vi raknade ut att vi sovit max fem (!) timmar per person under den drygt 42 timmar langa resan. Gissa om vi var trotta? Vi gick och lade oss klockan 19 forsta kvallen. Fjorton timmar senare vaknade vi helt utvilade till solsken utanfor. Stranden igen, till lunch testade vi ytterligare ett grymt tips fran Matilda: restaurangen Nature pa stranden. Mysigt och gott!

Efter ytterligare tva timmars somn (eller powernap som T kallar det, oavsett langd), gick vi ut och kollade runt lite, kollade natet, at middag och planerade morgondagens strapatser.

Idag har vi hyrt mopeder (125 cc, i Sverige klassat som latt MC), och aven om vi var lite stissiga for trafiken och framforallt vanstertrafiken, sa har det gatt fantastiskt bra och varit galet roligt. Forst akte vi till den beryktade White Sand Beach, som tydligen ska vara en av de vackraste stranderna i hela Thailand. Vi vet inte om vi haller med, men fint var det och manga undervattenskort blev det. Alla tre har nu borjat fa en ljusrod/brun ton. Efter mat pa stranden insag vi vara begransningar och valde att inte sola mer for idag.

T tyckte att vi skulle passa pa att besoka vattenfallet pa on nar vi anda hade mopederna. Sagt och gjort, vi fragade om vagen tva ganger och bada gangerna skulle det tydligen vara 4 km kvar. Enda avstandsangivelsen thailandarna pa Koh Chang kanner till ar alltsa 4 km, det ar samma avstand som jag fick hora att det var till banken nar jag ville vaxla lite av mina malaysiska Ringit till Baht.

I entren till nationalparken kostade det 200 Baht intrade for utlanningar, men vakten var vanlig och fragade om vi var studenter. Alla tre sken upp och forsokte med ett "Yeees!", men vakten nojde sig inte med vart ord:
Vakten: -"Do you have student card?"
J & K: -"No, sorry.."
T: -"Ehm.. I only have this.." och visar upp sitt korkort.
Vakten: -"Ok, 100 Baht for you."

Vattenfallet var sagolikt fint, och inte blev det samre av att vi fick bada i dammen nedanfor. Ruskigt svalkande och vi lekte aterigen en bra stund med Ts grymma undervattenkamera. Valbehovligt eftersom det var en dryg kilometer rakt in i skogen, och vi kan som bekant inte ga langsamt. Svettigt var ordet..

Nu sitter vi pa ett internetcafe pa grusvagen fran huvudgatan ner mot vart hostel. Det har visat sig finnas en hel dros med grymma tatuerare pa den har lilla grusvagen, sa imorgon kan det nog bli en gaddning for undertecknad. Ikvall blir det resans forsta utgang. Stallena i Lonely Beach turas om att ha kvallens fest, for att de inte ska konkurrera med varandra, och ikvall har turen kommit till Sunset Huts, dar vi alltsa bor. For bilder och en annan synvinkel, se Ts blogg: imta.blogg.se

Forlat att det har blev laaangt, men jag hann inte skriva tillrackligt for att publicera igar, hoppas kunna uppdatera oftare framover. Far se hur det blir. Nu stannar vi pa Koh Chang ett par dagar till, sen bar det av till Malaysia och Kuala Lumpur. Om den staden ar halften som grym som alla sager, sa lar det bli min nya favoritstad i varlden.


Hej svejs

Nu är det så lite tid kvar att jag faktiskt skulle orka räkna sekunder.. Men jag ska skona er från det, framförallt mina vänner på Fejan lär vara rätt trötta på mina nedräknings-statusuppdateringar.

Väskan är packad, Apoteket söndershoppat, småpengar växlade och jag har till och med redan tagit avsked av "familjen". Nu väntar fyra underbara veckor med sol och bad, shopping, god mat, öl, flummiga internskämt men farmförallt bloggande.

Ja, för inte trodde mina trogna läsare att ni inte skulle få veta precis allt om även den här resan? Nej precis.. På tal om resebloggande så har jag ordnat en överraskning till mina grymma resekompisar. Det ni!

Fredagsmail

En ung kille från en by i norra Norrland flyttade till Stockholm och gick 
till ett stort köpcentrum för att söka jobb. 
  
Chefen för köpcentret undrar:
-Har du någon säljerfarenhet?   
  
Killen svarar: 
-Nååå, jooo...,no ha ja jobba som säljare hemma. 
  
Eftersom chefen tyckte killen verkade trevlig och hade bra CV bestämde han 
sig för att anställa honom.
-Du kan börja i morgon bitti, sa han. Jag kommer ner efter vi har stängt i morgon 
kväll och ser hur du har haft det på din första dag. 


 
  
Killen hade en tung dag, men till slut var den till ända. Efter stängningsdags kom så chefen ner som han lovat dagen innan. 
  
-Hur många affärer gjorde du idag? frågade han. 
  
-En, svarade killen. 
  
Då blev chefen lite fundersam och sa:
-Bara en!?Våra försäljare brukar normalt göra mellan 20 och 30 affärer på en dag. 
Hur mycket pengar rörde sig affären om? 

  
Killen svarade: 
-1.911.138 kr. 
  
Chefen blev mycket överraskad och sa: 
-En komma nio miljoner??!!!Vad sålde du då till honom? 
  
-Först såld ja en liten metkrok. Sen såld ja en mellanstor metkrok. 
Därefter såld ja en stor metkrok. Sen blev de ett metspö. När ja sen fråga vars 
någerscht han sku fisk svara han att han sku åk ner till kusten. Då sa ja att 
han sku behöv en båt, så vi gick ner till båtavdelningen. 

Ja såld han den stora Baylinern me dubbla motorer. 
Sen visa de sig att hans lilla Honda Civic inte fick dra den stora båten, så ja to me han till bilavdelningen och såld han den där 4-hjulsdrivna Chevrolet Tahoen. 
  
Chefen, som nu var i chocktillstånd sa:
-Så du menar alltså att en kille kom in för att köpa en metkrok och du lyckades sälja honom en båt och en bil???!!! 
  
-Nej, nej! Han kom in å skull köp tamponger ti sin fru, och då sa ja att 
han lik gärna kund åk och fisk, eftersom helgen ändå va förstörd.

Det är mycket nu

Sista veckan har varit på gränsen till hysterisk, och så kommer det att fortsätta fram till avresan.

Lördags: Avresa Gbg, match, utgång.
Söndags: Bakisdag, DIF-AFF, hemresa.
Måndags: Jobb, roadtrip med E och N till underbara Uppsala.
Tisdags: Jobb, roadtrip med E till Tess å Daniel i Nyköping.
Onsdags: Jobb, träning, sista två Johan Falk-filmerna.


Torsdag: Jobb, träning, förberedelser inför fredag och resan.
Fredag: Tandläkarbesök, jobb, roadtrip med E&N till Sunnevik och päronen.
Lördag: Umgås med päronen, fira att pappa fyller år, hjälpa till med renoveringen.
Söndag: Roadtrip till Växjö, väl hemma väntar storasyster med middagen färdig.
Måndag: Jobb, träning, packa.
Tisdag: Jobb, träning, växla pengar.
Onsdag: Jobb, träning, träffa Målgöraren.
Torsdag: Jobb, AVRESA!

Det här blev inte riktigt det inlägg jag hade planerat, men vad gör väl det. Poängen är att det är mycket (läs: mer än vanligt) fram till avresan, så tiden går extremt fort och det lär bli lika sparsamt med bloggande som sista tiden.. Ett smakprov på vad som väntar:

  


Johan Falk

Säg vad ni vill, men jag hade inte sett en enda av filmerna förrän för en dryg månad sedan. Emser tjatade hål i huvet på mig för att vi skulle hyra de två nya som kommit. Sagt och gjort, vi såg Gruppen för särskilda insatser och Vapenbröder samma kväll.

Undertecknad måste påpeka att jag vanligtvis inte är speciellt imponerad av svenska kriminalfilmer, men de här har något extra. Kvalité rakt igenom. Ja, jag är lyrisk.

Några dagar senare avverkades film tre: National Target, och fyra: Leo Gaut. Där någonstans insåg jag att jag skulle bli tvungen att se de tre första filmerna från millenieskiftet också. Lyckligtvis upptäckte jag att Slangen och Mange faktiskt hade en oöppnad box med alla tre: Noll tolerans, Livvakterna och Den tredje vågen.

Igår såg vi alltså de två sista, först Operation näktergal och sedan De fredlösa. Frågan är nu vilken som egentligen är den bästa. Omöjligt för mig att svara på. Helt omöjligt.


Lika som bär

 
 
Seth Rogen?         Idol-Calle?     


Det är över

Jag har bloggat tidigare om att kungen av Sumpan, världens bästa Nesta, har haft knäproblem:
http://baecklund.blogg.se/2009/july/vad-ska-det-bli.html
http://baecklund.blogg.se/2009/june/obehagligt-besked.html

Igår kom så äntligen det slutliga besket: både läkning och operationer har lyckats. Efter många månader av isolering och klippkort hos veterinären, så är det alltså äntligen över. Både undertecknad och Emser är lättade, men gladast av alla är såklart 5.4 kilo jättekatt.


På bilden syns ett rakat vänsterknä efter sista operationen.


Tippade igår

Jag satsade på ett kombispel igår, och även om kvällens matcher blev oväntat osannolika så gick spelet inte in.

Speltyp: Kombispel Spelnummer:    
Insats: 5.00 SEK Odds: 48.50  
Event Spel Val  Resultat  Odds  
21.10.2009
20:45
Girondins de Bordeaux - FC Bayern München 1X2 2 1 2.60
21.10.2009
18:30
CSKA Moskva - Manchester United 1X2 2 2 2.05
21.10.2009
20:45
Real Madrid -
AC Milan
1X2 2 2 7.00
21.10.2009
20:45
FC Chelsea -
Atlético Madrid
1X2 1 1 1.30


Älskade, älskade rossoneri stod för en bragd i och med 2-3 borta mot Galacticos. Det var matchen som på förhand skulle varit förlusten i kombispelet, och även matchen med överlägset högst odds.

Både Chelsea och Man United besvarade förväntningarna med varsin seger.

Istället föll jag på målsnöret i form av Bordeaux - Bayern München, där tyskarna tilldelades två röda kort. Trots att Butt utöver det gjorde två fantastiska straffräddningar, blev det förlust för både dem och mig.

Även om förlusten i sig innebar ynka fem kronor, så kändes det ändå tråkigt att inte vinna 242,50. Speciellt eftersom kung Nesta regerade, Ronaldinho blixtrade till, Oddo stängde högerkanten och Pato visade hur man straffar ett stjärnspäckat storlag.

Tidigare inlägg Nyare inlägg