Hektisk vecka
Det har varit mycket nu i veckan. I söndags var jag lite stressad över att kanske missa eller inte hinna med något av allt som låg inplanerat i kalendern, bland annat:
- Två födelsedagar
- Åka till Uppsala
- Fotografering med laget
- Anställningsintervju
- Bygga ihop nya TV-bänken
- Match
- Hämta ut rikskuponger
- Anställningsintervju igen
- Hämta ut TV och nytt soffbord
Såhär i efterhand infinner sig en lättnad, eftersom jag faktiskt hann göra allt och samtidigt blev det mesta väldigt lyckat. Det är dock skönt att veta att nästa vecka kommer att återgå mer till det normala.
Jobbsituationen har inte löst sig än, men har alltså varit på två intervjuer under denna hektiska vecka. En kändes bra och en kändes mindre bra. Har inte direkt hört något från den första än, men gällande den andra (en tjänst som jag veeerkligen vill ha) så vill de tydligen träffa mig igen ändå. Återkommer naturligtvis om detta när jag vet mer!
- Två födelsedagar
- Åka till Uppsala
- Fotografering med laget
- Anställningsintervju
- Bygga ihop nya TV-bänken
- Match
- Hämta ut rikskuponger
- Anställningsintervju igen
- Hämta ut TV och nytt soffbord
Såhär i efterhand infinner sig en lättnad, eftersom jag faktiskt hann göra allt och samtidigt blev det mesta väldigt lyckat. Det är dock skönt att veta att nästa vecka kommer att återgå mer till det normala.
Jobbsituationen har inte löst sig än, men har alltså varit på två intervjuer under denna hektiska vecka. En kändes bra och en kändes mindre bra. Har inte direkt hört något från den första än, men gällande den andra (en tjänst som jag veeerkligen vill ha) så vill de tydligen träffa mig igen ändå. Återkommer naturligtvis om detta när jag vet mer!
Bröllop och återseenden
Jag kom hem från träningslägret i fredags natt. Efter förseningar av bagage och sånt segt, så var jag hemma 02 natten till lördag. Fick packa om väskan och kolla upp lite logistik, vilket gjorde att 03 var det släckt i lägenheten och jag låg under täcket.
07.30 ringde klockan, upp och tillbaka till Arlanda för avresa till Göteborg. Det hade blivit dags för en underbar gammal vän att gifta sig. Jag har berättat tidigare om besök hos hennes relativt nybildade familj, bland annat här.
Dagen gick i ett men trots tröttheten blev det en fantastisk tillställning. Brudparet var otroligt fina och hela sammanhanget gjorde att till och med undertecknad blev lite känslosam.
Enda nackdelen var att jag var tvungen att infinna mig i huvudstaden igen tidigt imorse. Näst sista träningsmatchen stod på programmet, hemma mot nykomlingarna Piteå. 2-1 och en halvdassig match spelmässigt. Personligen kändes det okej, rätt stabilt med några räddningar men målet får jag ta på mig.
Avslutningsvis vill jag berätta att helgen har gått i återseendets tecken. Först och främst träffade jag mitt förrförra lag på Arlanda på väg till Götet. Många spelare har ju hunnit försvinna vidare sen jag huserade där, men eliten finns kvar och det var kul att få en stund med dem.
Sen var det naturligtvis en hel mängd med återseenden på bröllopet, som sig bör. Brudparet med familj, brudens bröder med familjer, hennes kusiner och släkt, samt vänner man inte sett på länge.
Ytterligare ett otippat ansikte hann dyka upp, men idag. Det var en tjej jag spelat fotboll med i Underbara Uppsala, och som alltid var värdinna för de årliga sista april-festerna i gymnasiet. Det visade sig att hon var tränare för ett flicklag som precis spelat mot AIKs flickor 95.
07.30 ringde klockan, upp och tillbaka till Arlanda för avresa till Göteborg. Det hade blivit dags för en underbar gammal vän att gifta sig. Jag har berättat tidigare om besök hos hennes relativt nybildade familj, bland annat här.
Dagen gick i ett men trots tröttheten blev det en fantastisk tillställning. Brudparet var otroligt fina och hela sammanhanget gjorde att till och med undertecknad blev lite känslosam.
Enda nackdelen var att jag var tvungen att infinna mig i huvudstaden igen tidigt imorse. Näst sista träningsmatchen stod på programmet, hemma mot nykomlingarna Piteå. 2-1 och en halvdassig match spelmässigt. Personligen kändes det okej, rätt stabilt med några räddningar men målet får jag ta på mig.
Avslutningsvis vill jag berätta att helgen har gått i återseendets tecken. Först och främst träffade jag mitt förrförra lag på Arlanda på väg till Götet. Många spelare har ju hunnit försvinna vidare sen jag huserade där, men eliten finns kvar och det var kul att få en stund med dem.
Sen var det naturligtvis en hel mängd med återseenden på bröllopet, som sig bör. Brudparet med familj, brudens bröder med familjer, hennes kusiner och släkt, samt vänner man inte sett på länge.
Ytterligare ett otippat ansikte hann dyka upp, men idag. Det var en tjej jag spelat fotboll med i Underbara Uppsala, och som alltid var värdinna för de årliga sista april-festerna i gymnasiet. Det visade sig att hon var tränare för ett flicklag som precis spelat mot AIKs flickor 95.
Träningsläger i Spanien
Sol, värme, två träningar varje dag och mat på konstiga tider.
Följ våra bravader på aikmedia.blogg.se, där undertecknad är minst sagt delaktig i Sempans bloggande.
Jobb vs flytt
Jag har kommit att trivas med mitt nya jobb. Jag har kommit bra in i gruppen (bara grabbar/gubbar), lärt mig arbetsuppgifterna på ett bra sätt och jag gillar utmaningen jobbet innebär. Framförallt ger de flexibla 75 procenten perfekta förutsättningar att samtidigt utöva min idrott.
Från start har jag varit medveten om att detta med största sannolikhet varit ett tidsbegränsat uppdrag. Jag är anställd av ett bemanningsföretag som förlängt min behovsanställning med en månad i taget. Ändå kändes det lite tungt när jag i måndags fick beskedet att arbetsplatsen inte har råd att ha kvar mig. "-Jag har aldrig varit med om någon som lärt sig så mycket nytt så bra på så kort tid.." Det är gruppchefens ord. Han, och kollegorna med honom, har stångats i flera veckor för att jag ska få vara kvar. Tyvärr är ett nej, vi har inte råd uppifrån svårt eller rent av omöjligt att komma runt.
Totalt tre månader blir det alltså, med slut 10 april. Jag har sökt ett par dussin deltidstjänster som finns ute på nätet, och har redan fått ett par svar. Får se framöver om något blir aktuellt.
Döm om min förvåning när bemanningsföretaget, som jag är anställd av nu, ringde idag för att tala om att det finns en halvtidstjänst som de gärna vill att jag ska ta. Samma bemanningsföretag förklarade för någon vecka sen, när det ännu inte var klart att jag inte skulle bli kvar där jag är nu, att det är väldigt liten sannolikhet att de skulle kunna hitta något annat uppdrag till mig med tanke på mina begränsade arbetstider.
Imorgon är det så äntligen dags för den efterlängtade flytten. Inget kan ta udden av lyckokänslan i att äntligen ha ett eget hem igen. Det är inte en dag för sent. Inte ens jobbstrulet kan påverka glädjen. En träningsvecka i Spanien på det, så är jag snart människa igen.
Från start har jag varit medveten om att detta med största sannolikhet varit ett tidsbegränsat uppdrag. Jag är anställd av ett bemanningsföretag som förlängt min behovsanställning med en månad i taget. Ändå kändes det lite tungt när jag i måndags fick beskedet att arbetsplatsen inte har råd att ha kvar mig. "-Jag har aldrig varit med om någon som lärt sig så mycket nytt så bra på så kort tid.." Det är gruppchefens ord. Han, och kollegorna med honom, har stångats i flera veckor för att jag ska få vara kvar. Tyvärr är ett nej, vi har inte råd uppifrån svårt eller rent av omöjligt att komma runt.
Totalt tre månader blir det alltså, med slut 10 april. Jag har sökt ett par dussin deltidstjänster som finns ute på nätet, och har redan fått ett par svar. Får se framöver om något blir aktuellt.
Döm om min förvåning när bemanningsföretaget, som jag är anställd av nu, ringde idag för att tala om att det finns en halvtidstjänst som de gärna vill att jag ska ta. Samma bemanningsföretag förklarade för någon vecka sen, när det ännu inte var klart att jag inte skulle bli kvar där jag är nu, att det är väldigt liten sannolikhet att de skulle kunna hitta något annat uppdrag till mig med tanke på mina begränsade arbetstider.
Imorgon är det så äntligen dags för den efterlängtade flytten. Inget kan ta udden av lyckokänslan i att äntligen ha ett eget hem igen. Det är inte en dag för sent. Inte ens jobbstrulet kan påverka glädjen. En träningsvecka i Spanien på det, så är jag snart människa igen.
Sju dagar!!
En vecka kvar. Fredagskänslan är enorm av den enkla anledningen. Vi, Nesta inkluderad, orkar snart inte vänta längre. Det är oceaner av tid kvar, även om nedräknkngen började på dryga fem veckor. Nästa fredag flyttar vi till lägengeten med stort L!
Söndagsupdate
För det första är det bara 12 dagar kvar till tillträdet på nya lägenheten. But who's counting?
Samkväm med större delarna av laget igår efter matchen blev en trevlig tillställning. Diverse lekar, gott att dricka samt trevligt sällskap i kombination med störtskön stämning gjorde att de flesta nöjde sig efter det. Några av oss valde dock att gå vidare till Ambassadeur på Kungsgatan. Stället funkade väl till viss del, men blev ingen personlig favorit.
Avslutningsvis måste jag ge lokaltrafiken i huvudstaden cred. Det är förvånansvärt enkelt att ta sig från en punkt till en annan, de enorma avstånden punkterna emellan till trots. Naturligtvis blir det lite restid när man ska långt, men det är sällan eller aldrig man missar ett byte pga försening, eller ens får vänta mer än 10 minuter vid ett byte. Kanske kan tänka mig att minska lite på bilberoendet på sikt alltså.
För övrigt har undertecknad börjat samla på sig ofantligt och oroväckande mycket vuxenpoäng det sista.. Återkommer med uträkning vid ett senare tillfälle.
Samkväm med större delarna av laget igår efter matchen blev en trevlig tillställning. Diverse lekar, gott att dricka samt trevligt sällskap i kombination med störtskön stämning gjorde att de flesta nöjde sig efter det. Några av oss valde dock att gå vidare till Ambassadeur på Kungsgatan. Stället funkade väl till viss del, men blev ingen personlig favorit.
Avslutningsvis måste jag ge lokaltrafiken i huvudstaden cred. Det är förvånansvärt enkelt att ta sig från en punkt till en annan, de enorma avstånden punkterna emellan till trots. Naturligtvis blir det lite restid när man ska långt, men det är sällan eller aldrig man missar ett byte pga försening, eller ens får vänta mer än 10 minuter vid ett byte. Kanske kan tänka mig att minska lite på bilberoendet på sikt alltså.
För övrigt har undertecknad börjat samla på sig ofantligt och oroväckande mycket vuxenpoäng det sista.. Återkommer med uträkning vid ett senare tillfälle.