Uppdatering
Dagens skönaste
Fick ett samtal från en småländsk kille, som av bakgrundsljuden att döma verkade befinna sig på en tågstation eller liknande. Någon form av trafik var iallafall i närheten. När jag svarar med den uttjatade hälsningsfrasen händer följande:
"-Hej hallå.. Hur e läget med dig Johanna?"
"-Jo tack, det är bara bra! Själv då?"
"-Jo det e bara fint här med.. Du låter nästan lite småländsk?"
"-Haha, jasså? Men jag är från Uppsala från början."
"-Ajdå, vad fel jag hörde idag då! Men tänkte iallafall bara kolla att läget var bra å så.. Ha en bra dag, Johanna!"
"-Tack detsamma!"
Varpå samtalet avslutas. Hur skön e man inte om man helt random ringer försäkringsbolaget utan ärende, bara för att utbyta ett par ord? Tanken har slagit mig, förmodligen hade han förlorat ett vad eller något.. Men har haft betydligt konstigare samtal, så ett sådant practical joke ska väl istället utföras på någon privatperson för maximal framgång..?
"-Hej hallå.. Hur e läget med dig Johanna?"
"-Jo tack, det är bara bra! Själv då?"
"-Jo det e bara fint här med.. Du låter nästan lite småländsk?"
"-Haha, jasså? Men jag är från Uppsala från början."
"-Ajdå, vad fel jag hörde idag då! Men tänkte iallafall bara kolla att läget var bra å så.. Ha en bra dag, Johanna!"
"-Tack detsamma!"
Varpå samtalet avslutas. Hur skön e man inte om man helt random ringer försäkringsbolaget utan ärende, bara för att utbyta ett par ord? Tanken har slagit mig, förmodligen hade han förlorat ett vad eller något.. Men har haft betydligt konstigare samtal, så ett sådant practical joke ska väl istället utföras på någon privatperson för maximal framgång..?
Dagens citat
Pratade med en äldre herre från Malmö idag, som på bred och charmig skånska förklarade att han pratat med en kollega till mig igår. Framåt slutet av samtalet ville han anteckna mitt namn och nummer om han skulle återkomma samt för att veta vem han pratat med. När jag talade om för- och efternamn utbrast han spontant följande:
"-Sicka vackra namn ni har där oppe i Göteborg!
Det där namnet kommer du kunna leva länge på, herrejisses.."
Det där namnet kommer du kunna leva länge på, herrejisses.."
Första träningsmatchen
Lördagen spenderades med totalt dryga åtta timmar i buss. Bortamatch mot damallsvenska Kif Örebro stog på programmet, vilket på pappret är ett tufft motstånd som vi ska ha det jobbigt mot. Förlust 4-0 var väl hyfsat rättvisande, även om deras mål mestadels byggde på individuella misstag från oss. Tre fasta situationer och ett spelmål understryker återigen vikten av att vi bör träna mer på defensiva fasta. Redan förra året släppte vi till lite väl mycket chanser på just detta.
Min första känsla efter matchen var jobbig, kände att jag kunde gjort mer och samtidigt att jag är förbannat trött på att släppa in mål på grund av andra spelares misstag, som jag senare med största säkerhet får skit för. Detta lade sig dock efter en stund och ju mer jag tänkte på matchen, ju mer insåg jag att jag faktiskt hade många bra ingripanden:
¤ Boxade ett par inlägg.
¤ Plockade nån frispark.
¤ Räddade nåt friläge.
¤ Tippade några skott utifrån till hörna.
Detta axplock var några av anledningarna till att jag somnade gott i lördags. Tur var väl att jag hann omvandla känslan till positiv innan jag fick veta att jag, inte helt oväntat dock, fick skulden rätt ordentligt för det andra målet. Egentligen helt felaktigt, men det känns onödigt att älta detaljer och göra det till en officiell grej. Däremot vill jag har sagt att jag aldrig spelat i en klubb som är så mån om att finna syndabockar i alla lägen. Då har jag ändå avverkat fem stycken innan jag kom hit ;)
Min första känsla efter matchen var jobbig, kände att jag kunde gjort mer och samtidigt att jag är förbannat trött på att släppa in mål på grund av andra spelares misstag, som jag senare med största säkerhet får skit för. Detta lade sig dock efter en stund och ju mer jag tänkte på matchen, ju mer insåg jag att jag faktiskt hade många bra ingripanden:
¤ Boxade ett par inlägg.
¤ Plockade nån frispark.
¤ Räddade nåt friläge.
¤ Tippade några skott utifrån till hörna.
Detta axplock var några av anledningarna till att jag somnade gott i lördags. Tur var väl att jag hann omvandla känslan till positiv innan jag fick veta att jag, inte helt oväntat dock, fick skulden rätt ordentligt för det andra målet. Egentligen helt felaktigt, men det känns onödigt att älta detaljer och göra det till en officiell grej. Däremot vill jag har sagt att jag aldrig spelat i en klubb som är så mån om att finna syndabockar i alla lägen. Då har jag ändå avverkat fem stycken innan jag kom hit ;)
Enda anledningen att se melodifestivalen
Jag dementerar
Fick nys om en artikel i dagens upplaga av Värmlands Folkblad. Undertecknad är omnämnd i följande stycke:
"Ett tag var Johanna Backlund, Jitex, med i bilden - som vill lånas ut i och med Yatrakis-värvningen. Däremot tror inte Lund att Göteborgsklubben vill låna ut henne till rivalen Qbik.
- Det är mer troligt att hon hamnar någonstans nära Göteborg. Vad jag har förstått vill hon inte ge upp jobbet och lägenheten, säger han."
Jag vill förtydliga med ett par invändningar:
1. Jag har inte ens pratat med Qbik, hur kan jag då ha varit med i bilden?
2. Jag har tillåtelse att, om jag vill, bli utlånad till i princip vilken klubb som helst. Dock med en självklar klausul i sådana fall, som skulle säga att jag inte får spela mot Jitex. Däremot har jag inte sagt att jag vill bli utlånad, snarare att jag har för avsikt att se över möjligheterna.
3. Det är jättekonstigt och oproffesionellt att man inte ens försökt ta kontakt med mig eller någon i Jitex innan man publicerade.
4. Observerar även att mitt efternamn är felstavat.
Tänkvärt
"Bry dig inte om vad kritikerna tycker och säger.
Ingen har någonsin rest en staty till minnet av en kritiker."
- Jean Sibelius
"Det är lättare att förlåta en fiende än en vän."
- Friedrich Nietzsche
"Det säkraste tecknet på att det finns intelligent liv någon annanstans i universum,
är att de aldrig har försökt ta kontakt med oss."
- Kalle och Hobbe (Bill Watterson)
"Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar."
- Magnus von Platen
"Det är lustigt att det med de relativt få ord
som finns i språket går att säga så mycket dumheter."
- Robert Storm Petersen
"Många problem verkar olösliga,
eftersom vi inriktar oss på problemet istället för lösningen."
- Okänd
Ingen har någonsin rest en staty till minnet av en kritiker."
- Jean Sibelius
"Det är lättare att förlåta en fiende än en vän."
- Friedrich Nietzsche
"Det säkraste tecknet på att det finns intelligent liv någon annanstans i universum,
är att de aldrig har försökt ta kontakt med oss."
- Kalle och Hobbe (Bill Watterson)
"Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar."
- Magnus von Platen
"Det är lustigt att det med de relativt få ord
som finns i språket går att säga så mycket dumheter."
- Robert Storm Petersen
"Många problem verkar olösliga,
eftersom vi inriktar oss på problemet istället för lösningen."
- Okänd
I'm a bloggnörd
När det är så lugnt på jobbet som det är vissa perioder, blir det en del bloggsurfande. Har ett par vänner och ett par offentliga personer vars bloggar jag läser dagligen. Dock är det överskattat att hålla alla adresser och bloggar i minnet, varför jag blev nöjd när jag av en slump hittade nedanstående tjänst:
Gårdagsträningens citat
Innan träningen igår diskuterade några av oss spelare en av mina målvaktskollegors knäskada. I måndags vred hon till knät riktigt illa, vilket resulterade i en korsbandsskada enligt de första rapporterna. Den nya rapporten igår sade istället menisk och ledband.
Mitt i diskussionen, antagligen för att spinna vidare på menisktemat så kläckte min sköna bildelarkompis följande, högt och nästan med stolthet i rösten:
Mitt i diskussionen, antagligen för att spinna vidare på menisktemat så kläckte min sköna bildelarkompis följande, högt och nästan med stolthet i rösten:
"-Min menisk hoppade ur sitt läge en gång.. Men det va när jag var på bio!"
Grymma bilder
Citat från msn
14:05:15Sofia säger:
14:06:54Sofia säger:
14:06:58Sofia säger:
14:07:30Sofia säger:
15:09:42baconi säger:
15:10:11Sofia säger:
15:10:15Sofia säger:
15:10:17Sofia säger:
15:10:28Sofia säger:
15:10:42Sofia säger:
har nu ägnat ungefär 43 min av min dag att läsa din blogg
14:06:54Sofia säger:
ytterst underhållande, ett "bloggens paradis"
14:06:58Sofia säger:
14:07:30Sofia säger:
är dock lite besviken på att du inte uppdaterat din fysiska status, måste ha uppgraderats från "gravid container-stadiet"?!
15:09:42baconi säger:
trevligt skog! får jag citera dej på bloggen?
15:10:11Sofia säger:
åh
15:10:15Sofia säger:
så gärna så
15:10:17Sofia säger:
15:10:28Sofia säger:
det här är ett historiskt ögonblick
15:10:42Sofia säger:
har aldrig blivit citerad på en blogg innan
Knasig kollega
Jag har jobbat på samma grupp som en kollega på jobbet ända sen jag började för ett år sen, trots omgrupperingar och liknande. Det är något jag är glad för, eftersom hon alltid kommer med störtsköna kommentarer och galna upptåg. Jag har för mig att jag berättat vissa grejer tidigare, men på dagens fredagsfika skrattade hela gruppen tills vi grät av diverse anledningar:
Inledningsvis måste jag berätta att hälsningsfrasen är "-Välkommen till If, du pratar med [för- och efternamn], vad kan jag hjälpa dig med?" varje gång vi svarar i telefon. Det gick snett för min kollega idag:
"-Välkommen till If, du heter C.H.. Nej vänta. Välkommen till If, du heter C.H. Nej nu sa jag det igen! Det är ju jag som heter det, inte du!"
Varpå både kunden och min kollega skrattade gott, men för att förtydliga säger hon: "-Jag tycker att det är så roligt!"
Kundens varma svar: "-Är det mycket idag eller?"
Dagen innan hade samma kollega medlyssning med en kille som går utbildningen för att börja här om ett par veckor. När han tog sitt första samtal darrade han av nervositet, frågan är om det blev bättre av att kollegan skrattade så hon inte visste vart hon skulle ta vägen när han sa följande:
"-Okej, då får jag be om ditt telefonnummer för att kunna hjälpa dig."
Ett personnummer kanske hade underlättat istället?
En gång i tiden kläckte hon även den sönderältade och historiska kommentaren:
"-Ja, det va C.H som tog över samlaget.." När hon skulle ta över ett samtal från en kollega. Som tur var så hakade kunden på:
"-Jasså, vad trevligt! Jag visste inte ens att vi hade inlett något."
Inledningsvis måste jag berätta att hälsningsfrasen är "-Välkommen till If, du pratar med [för- och efternamn], vad kan jag hjälpa dig med?" varje gång vi svarar i telefon. Det gick snett för min kollega idag:
"-Välkommen till If, du heter C.H.. Nej vänta. Välkommen till If, du heter C.H. Nej nu sa jag det igen! Det är ju jag som heter det, inte du!"
Varpå både kunden och min kollega skrattade gott, men för att förtydliga säger hon: "-Jag tycker att det är så roligt!"
Kundens varma svar: "-Är det mycket idag eller?"
Dagen innan hade samma kollega medlyssning med en kille som går utbildningen för att börja här om ett par veckor. När han tog sitt första samtal darrade han av nervositet, frågan är om det blev bättre av att kollegan skrattade så hon inte visste vart hon skulle ta vägen när han sa följande:
"-Okej, då får jag be om ditt telefonnummer för att kunna hjälpa dig."
Ett personnummer kanske hade underlättat istället?
En gång i tiden kläckte hon även den sönderältade och historiska kommentaren:
"-Ja, det va C.H som tog över samlaget.." När hon skulle ta över ett samtal från en kollega. Som tur var så hakade kunden på:
"-Jasså, vad trevligt! Jag visste inte ens att vi hade inlett något."
Snillet spekulerar
Tidigare omnämnda Tessan (ni minns väl inläggen om lunchdrivet?) kan vara en väldigt förvirrad person. Jag fastslog graden av hennes förvirring en gång för alla alldeles nyss, även om jag ibland funderar på om det är en lätt släng av schizofreni eller alzheimers hon har.
T: "Men vafaaaan! Kvällspersonalen som satt på min plats igår har skrivit i min kalender.. Det är fan inte okej! Varför gör dom så?"
Jag: "What, är det sant!? Men vad har dom skrivit?"
T: "Kort med laget klockan 17 den 25e."
Jag: "Skämtar du? Men Tessan..det har ju du skrivit!! Du frågade ju mej igår när vi skulle ta kort!"
T: "Hahaha just det! Vad hände där? Jag har tappat det.."
Åreweekend
Min bästaste bästa vän är en globetrotter modell värre. De senaste åren har hon bott flera vändor i Oslo, St Anton och Uppsala. Dessutom har hon tillsammans med två av våra närmaste kompisar hunnit med ett antal månader i Asien med resmål som Laos, Thailand, Indonesien och Indien. Det senaste äventyret har tagit henne till Åre där hon säsongar fram till mars.
Undertecknad har som bekant inte överdrivet mycket tid över längre, men har naturligtvis försöka hälsa på henne så mycket som möjligt. Hon har besökt mig både när jag bodde i norr, och nu när jag flyttat till regnkaoset på västkusten. Jag har hälsat på henne i Oslo fyra-fem gånger totalt och naturligtvis passar vi på att ses om vi är hemma i underbara Uppsala samtidigt.
Nu hade det alltså blivit dags för ett ordentligt besök i Åre också, vilket passar perfekt då det är fyra år sen jag var där sist.. En smula övertalning kombinerat med löfte om att låna ut pengar vid behov ledde till att två lokala kompisar slutligen valde att följa med.
Två av oss tog hyrbilen upp redan på onsdag kväll. Gratisboendet i en pappas kompis lägenhet precis vid Olympia (tydligen omdöpt till VM8:an) gjorde att vi kunde dyka upp när vi kände för det. Vid ett par tillfällen var jag helt borta, sov djupt och när jag väl vaknade till kunde jag inte hålla ögonen öppna. Men det gick bra att köra, och väl framme på torsdagsmorgonen så hade vi ett fantastiskt väder.
Efter någon timmes sömn, en snabb dusch, installation i lägenheten och besök hemma hos min säsongsarbetande vän så dök vår tredje resenär upp. Hon hade ett "viktigt möte" på torsdagsmorgonen att närvara på, vilket gjorde att hon valde att flyga upp istället. Efter middagen tog vi en öl framför tv:n och insåg att vi inte skulle orka gå till Wersén:s där självaste Petter skulle flippa plattor. Istället gick vi och la oss med hopp om en grym dag i backen på fredagen.
Det var inte lika svårt att komma in i brädåkandet som jag trott, det var snarare så att jag åkte som bäst i början innan första vurpan. Självbevarelsedriften e lite väl hög för att jag ska trycka på ordentligt i åkningen. Den kombinerat med smärtsam och oförklarig kramp i vader och benhinnor gör att brädåkandet blir något lidande. Men oj vad kul det är! Jag ska aldrig mer låta det gå fyra år mellan gångerna igen.
Vi spenderade dagen på bästa sätt, många timmars åkning kombinerat med mycket skratt och lite Jäger gjorde att det blev en dag att minnas. Vi mötte upp min kompis, som jobbat natt och därför sov längre än oss, i backen en stund och sen bar det vidare till Afterski på Bygget. Smockfullt med folk och mycket gnäll från mina skidåkande vänner om ont av pjöxorna, men vi fick vår kalla öl och konstaterade att Marmeladorkestern körde "Oh ah, säg Marmelad. Säg oh ah Marmelad!" som alltid.
Efter dusch och mat satte vi oss i soffan och drack öl, utom C som drack vin. Det märktes snart ganska tydligt, då vi bland annat spelade in en film a'la Thailand. Fast "på Phi Phi" byttes ut till "i Åre", och "Micke" byttes ut till "Jäger". Ska se över möjligheterna att publicera någon av filmerna från kvällen här på bloggen, då dom har stort underhållningsvärde. Dels ovan nämnda film, men även en film där E helt otippat i princip slukar hela röret med Pringles.
När vi väl kom iväg för utgång var det en mördande kö på Bygget, varför vi valde att gå vidare ner mot torget till Wersén:s. Dassig musik och lite väl konstig blandning av folk gjorde att vi, efter att jag vunnit 130 spänn på Black Jack (viktigt!), gick tillbaka mot Olympia igen. Kön utanför Bygget kändes fortfarande jobbig så efter två mot en i omröstningen bestämde vi oss för hemgång. Dock under mumlande protester från den nu rätt tankade C, men efter två böner till porslinsguden så mådde hon iallafall tillräckligt bra för att somna.
Morgonen kändes fruktansvärt tidig för vissa av oss när klockan ringde, vilket resulterade i att den nu lagom bakfulla C snoozade mer än en gång. Det hela slutade med att E istället gick upp och stekte äggen till frukosten som C glatt lovat kvällen innan. Det blev en halvdag i backen med bland annat skidäventyr för undertecknad i barnbacken - vi bytte för ett åk så att brudarna fick testa bräda också. Därefter gick vi till Åre Torg för lunch hos min kompis arbetsgivare, närmare bestämt på Max. Där mötte min bästaste bästa vän upp efter en stund, hon hade återigen jobbat natt och desvärre missat nattens bravader.
En stor radiokanal körde också Åreweekend samtidigt av en slump, därför var det mycket folk, uppträdanden och underhållning på torget. Vi shoppade loss (grym Carhartt-tröja på 50% rea, Palestinainspirerad men grön halsduk och en soft DC-mössa blev skörden för mig) och satte oss för att ta en fika. Trötta huvuden gjorde att vi gick hem rätt tidigt för att städa lägenheten och packa väskorna.
Vi gick upp okristligt tidigt på söndagmorgonen för att komma hem i tid till bilåterlämningen. Bilresan gick smärtfritt bortsett från flickornas gnäll om valet av matställe eftersom jag naturligtvis vägrade McD. Sammanfattningsvis en grym helg, fler såna uppstyrda spontana kortresor tack!
Undertecknad har som bekant inte överdrivet mycket tid över längre, men har naturligtvis försöka hälsa på henne så mycket som möjligt. Hon har besökt mig både när jag bodde i norr, och nu när jag flyttat till regnkaoset på västkusten. Jag har hälsat på henne i Oslo fyra-fem gånger totalt och naturligtvis passar vi på att ses om vi är hemma i underbara Uppsala samtidigt.
Nu hade det alltså blivit dags för ett ordentligt besök i Åre också, vilket passar perfekt då det är fyra år sen jag var där sist.. En smula övertalning kombinerat med löfte om att låna ut pengar vid behov ledde till att två lokala kompisar slutligen valde att följa med.
Två av oss tog hyrbilen upp redan på onsdag kväll. Gratisboendet i en pappas kompis lägenhet precis vid Olympia (tydligen omdöpt till VM8:an) gjorde att vi kunde dyka upp när vi kände för det. Vid ett par tillfällen var jag helt borta, sov djupt och när jag väl vaknade till kunde jag inte hålla ögonen öppna. Men det gick bra att köra, och väl framme på torsdagsmorgonen så hade vi ett fantastiskt väder.
Efter någon timmes sömn, en snabb dusch, installation i lägenheten och besök hemma hos min säsongsarbetande vän så dök vår tredje resenär upp. Hon hade ett "viktigt möte" på torsdagsmorgonen att närvara på, vilket gjorde att hon valde att flyga upp istället. Efter middagen tog vi en öl framför tv:n och insåg att vi inte skulle orka gå till Wersén:s där självaste Petter skulle flippa plattor. Istället gick vi och la oss med hopp om en grym dag i backen på fredagen.
Det var inte lika svårt att komma in i brädåkandet som jag trott, det var snarare så att jag åkte som bäst i början innan första vurpan. Självbevarelsedriften e lite väl hög för att jag ska trycka på ordentligt i åkningen. Den kombinerat med smärtsam och oförklarig kramp i vader och benhinnor gör att brädåkandet blir något lidande. Men oj vad kul det är! Jag ska aldrig mer låta det gå fyra år mellan gångerna igen.
Vi spenderade dagen på bästa sätt, många timmars åkning kombinerat med mycket skratt och lite Jäger gjorde att det blev en dag att minnas. Vi mötte upp min kompis, som jobbat natt och därför sov längre än oss, i backen en stund och sen bar det vidare till Afterski på Bygget. Smockfullt med folk och mycket gnäll från mina skidåkande vänner om ont av pjöxorna, men vi fick vår kalla öl och konstaterade att Marmeladorkestern körde "Oh ah, säg Marmelad. Säg oh ah Marmelad!" som alltid.
Efter dusch och mat satte vi oss i soffan och drack öl, utom C som drack vin. Det märktes snart ganska tydligt, då vi bland annat spelade in en film a'la Thailand. Fast "på Phi Phi" byttes ut till "i Åre", och "Micke" byttes ut till "Jäger". Ska se över möjligheterna att publicera någon av filmerna från kvällen här på bloggen, då dom har stort underhållningsvärde. Dels ovan nämnda film, men även en film där E helt otippat i princip slukar hela röret med Pringles.
När vi väl kom iväg för utgång var det en mördande kö på Bygget, varför vi valde att gå vidare ner mot torget till Wersén:s. Dassig musik och lite väl konstig blandning av folk gjorde att vi, efter att jag vunnit 130 spänn på Black Jack (viktigt!), gick tillbaka mot Olympia igen. Kön utanför Bygget kändes fortfarande jobbig så efter två mot en i omröstningen bestämde vi oss för hemgång. Dock under mumlande protester från den nu rätt tankade C, men efter två böner till porslinsguden så mådde hon iallafall tillräckligt bra för att somna.
Morgonen kändes fruktansvärt tidig för vissa av oss när klockan ringde, vilket resulterade i att den nu lagom bakfulla C snoozade mer än en gång. Det hela slutade med att E istället gick upp och stekte äggen till frukosten som C glatt lovat kvällen innan. Det blev en halvdag i backen med bland annat skidäventyr för undertecknad i barnbacken - vi bytte för ett åk så att brudarna fick testa bräda också. Därefter gick vi till Åre Torg för lunch hos min kompis arbetsgivare, närmare bestämt på Max. Där mötte min bästaste bästa vän upp efter en stund, hon hade återigen jobbat natt och desvärre missat nattens bravader.
En stor radiokanal körde också Åreweekend samtidigt av en slump, därför var det mycket folk, uppträdanden och underhållning på torget. Vi shoppade loss (grym Carhartt-tröja på 50% rea, Palestinainspirerad men grön halsduk och en soft DC-mössa blev skörden för mig) och satte oss för att ta en fika. Trötta huvuden gjorde att vi gick hem rätt tidigt för att städa lägenheten och packa väskorna.
Vi gick upp okristligt tidigt på söndagmorgonen för att komma hem i tid till bilåterlämningen. Bilresan gick smärtfritt bortsett från flickornas gnäll om valet av matställe eftersom jag naturligtvis vägrade McD. Sammanfattningsvis en grym helg, fler såna uppstyrda spontana kortresor tack!
Följetongen fortsätter
Ångestmardrömmen fortsatte på samma spår igår. Tränarna tog oss målvakter åt sidan precis innan träningen för att göra klart att vi har rätt att se oss om. Bra på ett sätt, eftersom det faktiskt är klubben som försatt oss i den här situationen.
Däremot finns det faktiskt en stor anledning till mina olustkänslor idag. Sättet man la fram det hela på, gjorde att vi egentligen blev direkt ombedda att byta klubb eller ordna med en utlåning. Pricken över i blev att vi ombads att inte välja en konkurrerande klubb i samma serie. Vad är utbudet då? Precis. Det är inte snyggt!
Alltihop känns förbaskat tråkigt, egentligen som ett dåligt skämt, med tanke på den känsla jag haft nu efter nyår. Det ska bli mitt år i år, både mentalt och prestationsmässigt. Därmed fastställt att jag kommer att se över möjligheterna till speltid på annat håll, men om det behövs så stannar jag och slåss!
Däremot finns det faktiskt en stor anledning till mina olustkänslor idag. Sättet man la fram det hela på, gjorde att vi egentligen blev direkt ombedda att byta klubb eller ordna med en utlåning. Pricken över i blev att vi ombads att inte välja en konkurrerande klubb i samma serie. Vad är utbudet då? Precis. Det är inte snyggt!
Alltihop känns förbaskat tråkigt, egentligen som ett dåligt skämt, med tanke på den känsla jag haft nu efter nyår. Det ska bli mitt år i år, både mentalt och prestationsmässigt. Därmed fastställt att jag kommer att se över möjligheterna till speltid på annat håll, men om det behövs så stannar jag och slåss!
Viagrakund
Fick berättat för mig om en kund som pratat med en kollega till mig. Ibland kan man bli förundrad över vad folk berättar för sitt försäkringsbolag. Personligen hade jag aldrig gått så djupt för någon okänd människa som vissa faktiskt gör när dom berättar om sjukdomar, dödsfall i familjen eller jobbiga separationer.
Kunden som just det här gällde hade testat Viagra, vilket han gärna avhandlade med min kollega. Efter en stunds berättande och tipsande så kläcker kunden den fantastiska kommentaren:
Kunden som just det här gällde hade testat Viagra, vilket han gärna avhandlade med min kollega. Efter en stunds berättande och tipsande så kläcker kunden den fantastiska kommentaren:
"-Svälj fort, annars blir du styv i nacken!"
80-talet vs 2008
80-talet:
Folk trodde på fullt allvar att George Michael var hetero.
Folk köade utanför telefonautomater varje gång man ville ringa hem.
Hockeyfrillan fanns på var mans huvud - gärna i kombination med en synthtofs.
Seglarskon betraktades som 'klassisk' och 'tidlös'.
En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr - både på tjejer och killar.
Dirty Dancing-stjärnan Patrick Swayze betraktades som supersexig.
Ett Lycra-plagg vid namn 'Body' (som knäpptes i skrevet med en konstruktion som var fullkomligt ohanterlig, särskilt i kombination med alkohol) hade en naturlig plats i folks garderober.
Axelvaddar, ju större desto bättre, gav en naturlig siluett.
Mascaran skulle inte vara svart utan ha samma färg som ögonen - blå, grön eller brun.
En bit kassler med ananasskiva betraktades som exotiskt och alla maträtter som innehöll ananas hette någonting med Hawaii.
Man fick inte hoppa på golvet när man lyssnade på musik - då blev det hack i skivan.
Det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren på, den kallades stereobänken.
Man gick med i bokklubbar, skivklubbar och samlade på receptkort som man förvarade i speciella boxar.
Det gick rykten om att Michael och Janet Jackson var samma person.
Det vita mirakelmedlet Tippex var det enda sättet att åtgärda stavfel.
Tights och storskjorta var en naturlig kombination.
De finaste tavlorna förställde kyssande par i solnedgång, gråtande clowner och galopperande enhörningar.
Folk gick på allvar och tränade med stringtrosor utanpå gympadräkten.
'Jag skriver en check' var en vanlig replik i shoppingsammanhang.
Snabbmat var detsamma som 'en grillad med mos'.
Du vet att det är 2008 när..
1. Du av misstag knappar in en pin-kod på mikrovågsugnen.
2. Du inte har lagt patiens med verkliga kort på flera år.
3. Du har 15 telefonnummer till en familj på tre personer.
4. Du skickar e-post till dem som sitter bredvid dig.
5. Ursäkten för att du har tappat kontakten med gamla vänner är att du inte har deras e - postadresser.
6. Du har jobbat vid samma skrivbord i 4 år men för tre olika företag.
7. Din chef klarar inte av att göra ditt jobb.
8. Din lunch består av rå fisk som du äter med pinnar.
10. Du ringer familjen för att höra om de är hemma medan du kör in i garaget.
11. All reklam på TV har en internetadress under.
12. Du får panik för att du lämnat huset utan mobilen och måste åka tillbaka för att hämta den.
13. Det första du gör när du kliver upp på morgonen är att gå 'online' innan du hämtar kaffet i espressomaskinen.
14. Du lägger huvudet på sidan för att le :)
15. Du läser detta och nickar och ler.
16. Du är för upptagen för att lägga märke till att nr 9 saknas i denna lista.
17. Du kollade att den faktiskt inte var där.
18. Och nu sitter du och ler åt dig själv.
Folk trodde på fullt allvar att George Michael var hetero.
Folk köade utanför telefonautomater varje gång man ville ringa hem.
Hockeyfrillan fanns på var mans huvud - gärna i kombination med en synthtofs.
Seglarskon betraktades som 'klassisk' och 'tidlös'.
En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr - både på tjejer och killar.
Dirty Dancing-stjärnan Patrick Swayze betraktades som supersexig.
Ett Lycra-plagg vid namn 'Body' (som knäpptes i skrevet med en konstruktion som var fullkomligt ohanterlig, särskilt i kombination med alkohol) hade en naturlig plats i folks garderober.
Axelvaddar, ju större desto bättre, gav en naturlig siluett.
Mascaran skulle inte vara svart utan ha samma färg som ögonen - blå, grön eller brun.
En bit kassler med ananasskiva betraktades som exotiskt och alla maträtter som innehöll ananas hette någonting med Hawaii.
Man fick inte hoppa på golvet när man lyssnade på musik - då blev det hack i skivan.
Det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren på, den kallades stereobänken.
Man gick med i bokklubbar, skivklubbar och samlade på receptkort som man förvarade i speciella boxar.
Det gick rykten om att Michael och Janet Jackson var samma person.
Det vita mirakelmedlet Tippex var det enda sättet att åtgärda stavfel.
Tights och storskjorta var en naturlig kombination.
De finaste tavlorna förställde kyssande par i solnedgång, gråtande clowner och galopperande enhörningar.
Folk gick på allvar och tränade med stringtrosor utanpå gympadräkten.
'Jag skriver en check' var en vanlig replik i shoppingsammanhang.
Snabbmat var detsamma som 'en grillad med mos'.
Du vet att det är 2008 när..
1. Du av misstag knappar in en pin-kod på mikrovågsugnen.
2. Du inte har lagt patiens med verkliga kort på flera år.
3. Du har 15 telefonnummer till en familj på tre personer.
4. Du skickar e-post till dem som sitter bredvid dig.
5. Ursäkten för att du har tappat kontakten med gamla vänner är att du inte har deras e - postadresser.
6. Du har jobbat vid samma skrivbord i 4 år men för tre olika företag.
7. Din chef klarar inte av att göra ditt jobb.
8. Din lunch består av rå fisk som du äter med pinnar.
10. Du ringer familjen för att höra om de är hemma medan du kör in i garaget.
11. All reklam på TV har en internetadress under.
12. Du får panik för att du lämnat huset utan mobilen och måste åka tillbaka för att hämta den.
13. Det första du gör när du kliver upp på morgonen är att gå 'online' innan du hämtar kaffet i espressomaskinen.
14. Du lägger huvudet på sidan för att le :)
15. Du läser detta och nickar och ler.
16. Du är för upptagen för att lägga märke till att nr 9 saknas i denna lista.
17. Du kollade att den faktiskt inte var där.
18. Och nu sitter du och ler åt dig själv.
Googles bildsök
Desillusionerad
Ångestkänslorna svallade under gårdagen av diverse anledningar. Ett osannolikt besked under kvällen gjorde att jag nu måste se över mina framtidsalternativ ordentligt, och det illa kvickt. En snabb överblick över regler och bestämmelser i morse gjorde att jag fick ett datum för beslutstagandet: 31 mars. Sen finns det ingen återvändo för den här gången.
Ett svek från en instans, en arbetsgivare eller förening är egentligen svårare att ta än ett svek från en enskild person. Främst eftersom den ensamma lilla människan är så fruktansvärt maktlös. Det är väldigt tråkigt att känna att, i det här fallet en klubb, kan stå upp och lova något en dag för att senare helt frångå detta. Som jag känner det nu är det deras skyldighet efter avtalsbrottet att hjälpa mig att finna en så bra lösning som möjligt, för att undvika att även denna säsongen ska gå förlorad.
Ett svek från en instans, en arbetsgivare eller förening är egentligen svårare att ta än ett svek från en enskild person. Främst eftersom den ensamma lilla människan är så fruktansvärt maktlös. Det är väldigt tråkigt att känna att, i det här fallet en klubb, kan stå upp och lova något en dag för att senare helt frångå detta. Som jag känner det nu är det deras skyldighet efter avtalsbrottet att hjälpa mig att finna en så bra lösning som möjligt, för att undvika att även denna säsongen ska gå förlorad.
Snilleblixt
Det jag nu ska berätta utspelade sig för snart två veckor sedan. Vi satt fyra tjejer i min soffa och såg ett ruggigt dubbelavsnitt av CSI. När en av reklampauserna kom märkte vi andra att en av oss laddat ordentligt för att säga något, det fullkomligt bubblade ur ord ur munnen på henne:
"-Asså jag läste i GP om de svenska såna här.. Asså svenska CSI..
Å det är inte alls som det här!"
Sade hon nervöst och pekade bestämt på tv:n. No shit! Inte konstigt att vi övriga stannade upp, tittade på varandra och sen började asgarva. Vi undrar fortfarande vad hon egentligen ville ha sagt..
Vill du köpa bil?
Rami vet
..hur det ska fungera i ett klubblag.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=647&a=740024
"-I ett klubblag är det optimalt om man får veta om man är etta. "Svennis" gjorde rätt som satsade på en målvakt."
"-Oavsett vem som står är det alltid bra för en keeper att veta att han är etta och har förtroendet till något annat sker."
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=647&a=740024
"-I ett klubblag är det optimalt om man får veta om man är etta. "Svennis" gjorde rätt som satsade på en målvakt."
"-Oavsett vem som står är det alltid bra för en keeper att veta att han är etta och har förtroendet till något annat sker."
En elitidrottares ångest
Hur störd är man egentligen inte som elitidrottare, megaångest av att inte kunna träna? Vet inte hur många gånger det har hänt mig, förmodligen varje gång jag blivit tvungen att lämna återbud till någon träning. Jag vet att många som läser min blogg känner igen sig i detta.
¤ Jag har dryg rethosta.
¤ Näsan rinner och täpper igen mest hela tiden.
¤ Ovan leder till oundviklig tillfällig andnöd.
¤ Huvudet känns som en överfylld badboll men tungt som ett bowlingklot.
¤ Är så hes att jag förmodligen sålde försäkringar på kunders medlidande på jobbet.
Jag har bäddat ner mig under en filt i soffan med ett stort glas O'boy men kan, trots fler hostattacker än jag orkar räkna till, inte känna någon ro. Tankarna gnager i bakhuvudet hela tiden: "Det skulle kanske inte blivit värre om jag ändå tränat idag? Ibland blir man till å med friskare efter att ha tränat förkyld, det kan liksom driva sjukdomen ur kroppen. Tänk om dom gör nåt roligt på träningen? Känns löjligt att vara hemma idag, imorgon måste jag verkligen träna oavsett.."
Plötsligt stannade jag upp, insåg mitt vansinne (har missat en enda träning på grund av sjukdom sen jag kom till klubben), och satte mig vid datorn för att knåpa ihop ovanstående. I ärlighetens namn kan jag inte nämna en enda spelare som inte säger sig känna likadant, samtidigt som jag på ett sätt tycker att det är sunt. Som elitidrottare ska man vilja träna till varje pris, men att ha känt såhär visar att man trots allt iallafall vid något tillfälle lyssnat mer på kroppen än på huvudet. Önskar bara att jag kunde njuta av en "ledig" kväll när beslutet väl är taget!
¤ Jag har dryg rethosta.
¤ Näsan rinner och täpper igen mest hela tiden.
¤ Ovan leder till oundviklig tillfällig andnöd.
¤ Huvudet känns som en överfylld badboll men tungt som ett bowlingklot.
¤ Är så hes att jag förmodligen sålde försäkringar på kunders medlidande på jobbet.
Jag har bäddat ner mig under en filt i soffan med ett stort glas O'boy men kan, trots fler hostattacker än jag orkar räkna till, inte känna någon ro. Tankarna gnager i bakhuvudet hela tiden: "Det skulle kanske inte blivit värre om jag ändå tränat idag? Ibland blir man till å med friskare efter att ha tränat förkyld, det kan liksom driva sjukdomen ur kroppen. Tänk om dom gör nåt roligt på träningen? Känns löjligt att vara hemma idag, imorgon måste jag verkligen träna oavsett.."
Plötsligt stannade jag upp, insåg mitt vansinne (har missat en enda träning på grund av sjukdom sen jag kom till klubben), och satte mig vid datorn för att knåpa ihop ovanstående. I ärlighetens namn kan jag inte nämna en enda spelare som inte säger sig känna likadant, samtidigt som jag på ett sätt tycker att det är sunt. Som elitidrottare ska man vilja träna till varje pris, men att ha känt såhär visar att man trots allt iallafall vid något tillfälle lyssnat mer på kroppen än på huvudet. Önskar bara att jag kunde njuta av en "ledig" kväll när beslutet väl är taget!