Vuxenpoäng? -Nej tack..

Stan har drabbats av kroniskt regn de senaste dagarna, mycket likt det jag fick utstå hela de två första månaderna här för snart ett år sedan. Regnet för med sig ett stadigt tråkgrått ljus, vilket gör att det inte känns som dagsljus ens de få timmar som det faktiskt inte är becksvart. Man kan lätt bli deprimerad av mindre om man inte ser upp!

Men jag håller modet uppe.. Främst eftersom det känns som att mellandagarna är en period då jag insett hur mycket jag faktiskt har åstadkommit under året som varit.. Samtidigt som jag blickar framåt mot nästa år med nyfunna krafter och en enorm motivation som jag nog inte visste att jag besatt.

Idag kom jag på mig själv, efter ett par timmar på gymmet, med att krypa upp i min nya fåtölj tillsammans med en filt, varm glögg och mysbelysning. Med ljudet av regnet utanför fönstret läste jag ut Stieg Larssons första bok i trilogin om Milennium: Män som hatar kvinnor. Efter sista sidan vaknade jag upp ur mitt tantbeteende med ett obehagligt ryck.. "-Vad hände här, vad gick snett!?"
Alltihop slutade med att jag satte på
Fjärde Världens nya skiva Världens Ände på hög volym, sjönk ner i soffan och spelade Xbox en timme. Frågan är om det räckte för att kompensera?
Over and out.


Phi Phi-låten #1!


In i dimman

Efter onsdagens bravader på fotbollsplanen blev jag dunderförkyld. Inte nog med det, på grund av all spänstträning har mina vader krackelerat totalt. Idag och i mellandagarna är jag ställföreträdande chef på gruppen eftersom chefen har semester. Så nu haltar jag runt som en nerskiten gammal tant, snörvlandes och hostandes.. Samtidigt som folket på gruppen säger "Hej chefen.." med glimten i ögat. Tur att jag har ett litet uns av solbränna kvar, annars hade jag varit likblek..

Men tyck inte synd om mig, poängen är att jag personligen tycker att situationen är galet komisk! Med undantag för när jag vaknade mitt i natten utan att kunna andas ordentligt, och nu till det sjukaste, kliar på tatueringen i sömnen. Vad hände där.. Haha! God jul! ;)

Dagens diplom

För överlägsen seger i kategorin årets  träningsnärvaro:

Juryns motivering:
Hon började året hårt med mycket bra träningsnärvaro där hon inte bara var på plats utan styrde och peppade som ingen annan. Tyvärr höll varken hennes närvaro eller knä hela säsongen utan under en allt för lång period såg vi knappt skymten av damen i fråga. Även fast segern i denna kategori borde vara gjord för en knäskadad fotbollslirare blev det förvånansvärt tufft konkurrens i toppen då även en viss pensionerad krigsskadad tant direktimporterad från Kolbotn vill vara med och leka.. För det går inte att sticka under stolen med att deras träningsnärvaro under året har vart allt annat än frekvent. Men helt plötsligt stod hon där igen innan en träning någon gång i september och självklart undrade vi då alla; Vem är hon? Och vad heter hon? Nu kan vi dock med glädje konstatera att hon är tillbaka på fotbollsplanen, tillbaka i laget och framförallt tillbaka på lagfesterna.


Thailandbilder

                         

Dagens tanke..

..går till mina två äldre syskon. Jag vet ingen annan som totalt sett haft det så tufft eller haft såna motgångar som någon av er. Händelserna det nu gäller skiljer sig markant åt för era respektive situationer och liv. Men jag tänker trots allt inte gå närmare in på ämnet.. Utan jag nöjer mig med att sammanfatta mina tankar: Jag älskar er båda. Även om det är på två helt olika sätt, så gör jag verkligen det djupt och villkorslöst. Så, då var det sagt. Låt mig aldrig bli så djup på bloggen igen.


Avslutningsvis vill jag uppmärksamma att en av mina kunder kallade sig själv morbid idag. Något som gjorde att jag, något skeptisk och fundersam efteråt, var tvungen att kolla upp vad ordet egentligen betyder. Här är vad jag kom fram till:

morbidsjuklig, osund; pervers, snedvriden, makaber

Jasså, jaha.. Vilket var det hon menade egentligen? Sjuklig? Pervers kanske? Eller bara makaber..? Hahaha, inget jag skulle kalla någon, förmodligen inte ens min värsta fiende. Om jag hade någon..
Over and out..

Dagens diplom

För överlägsen seger i kategorin årets toffel:

Juryns motivering: Egentligen borde vi diplomerat den anmärkningsfria vården av hennes och sambons barn.. ehh, förlåt.. bil! Men det får bli ett annat år. När vanligt folk blir överlyckliga av att en lagfest är inplanerad nån vecka framåt så har denna tjej iallafall velat ge sken av en extremt uppbokad vardag. Varje gång vi bokat något har vår badmintonfantast suckat och muttrat något ohörbart om Värmland, pojkvän och/eller släktmiddag. Varje gång, hur lyckas man? Förresten, har någon sett henne här ikväll? Det vore väl kors i taket och första gången hon lyckats komma loss från sina förpliktelser som sambo och nybliven lägenhetsägare. Förhoppningarna att hon ska ha mer tid för oss nu som ny fystränare är stora.


En känga

Men Svennis, måste du ha en uttalad förstekeeper? Kan du inte alternera mellan Isaksson och Hart som du gjort nu?

- Helst skulle jag ha båda i målet samtidigt, ha ha.

- Nej, allvarligt talat så tror jag inte det är en bra lösning att skifta mellan dem. En målvakt behöver känna förtroende och spela många matcher i sträck.
Källa: sportbladet.se


Arrividerci Thailand

Sista kvällen på Phi Phi bjöd på mycket, men dock varken skrattmedleyt eller den utlovade matchen. Nåväl, såhär i efterhand känns det som att det gör detsamma eftersom vi ändå fick se T.A och K.T thaiboxas. Tro det eller ej, men det var fantastiskt roligt när två småkaxiga och uppenbart alkoholpåverkade stockholmsbrudar kom fram till vårt bord när vi precis satt oss. De ville mer än gärna utmana två av oss i ringen.. Jag ska inte förstöra mer av nöjet (hänvisar till filmerna på facebook), utan istället enkelt berätta att våra brudar förnedrade dessa kaxiga bruttor. De låg mer än de stod på benen under fighten, och kunde inte ens gå dagen efter.

Sent om sider dök faktiskt en något efterlängtad person upp, nämligen världens roligaste manliga Oslobo. Denna svenske gutt bor tillsammans med mina närmaste barndomsvänner i Oslo, och hade utlovat en fotbollsmatch på stranden innan vi åkte hem. Så blev dock inte fallet, eftersom hans lag/gäng var betydligt mer medtaget sedan festandet dagen tidigare än mitt lag/gäng. Vi ser det som en, för grabbgängets räkning, pinsamt generande Walk Over!

När de sista soltimmarna med grillolja plöstsligt var över, färdades gänget tillsammans tillbaka till Phukets flygplats. När tvåveckorsflickorna tog flyget hem till kalla och regniga Norden, åkte vi andra två tillbaka till av oss väl omtyckta Bangkok. Då hotellet vi tänkt bo på, D&D Inn, var fullbokat den natten, sökte vi oss tillbaka till Rikka Inn vilket var lyckat eftersom vi fick ett större och fräschare rum den här gången. Vi drog direkt ut i nattvimlet för att hinna shoppa upp de sista pengarna, samt för att undersöka möjligheterna för mig att tatuera mig hos väl rekommenderade
Pumpkin Tattoo.

Fredagen, tillika sista dagen i Thailand, började i ett rasande tempo. Vi åkte återigen till det enorma köpcentret MBK, vilket blev ett kärt återseende. Efter att ha tagit ut ett antal tusenlappar Baht från krediten var vi redo för att shoppa sönder stället, vilket vi faktiskt gjorde. Efter drygt tre timmars intensiv shopping, som snarare kändes som max en halvtimme, åkte vi tillbaka till Khaosan Road igen. Besök nummer två på Pumpkin Tattoo innebar att de nu ritat upp min tatuering precis som jag ville ha den, lyckoruset var enormt. Vi bokade tid för tatueringen ett par timmar senare, lämnade allt från MBK på hotellrummet och begav oss ut igen. Nu stod fotmassage (det gör jag nog inte om, jag e alldeles för kittlig!) och hårklippning på schemat. Efter mat och ytterligare shopping var vi tillbaka på Pumpkin, jag är väldigt nöjd med både resultatet och deras proffesionalism!

Vår sista natt i Thailand, i Bangkok, på Khaosan Road och på Rikka Inn blev minst sagt tumultartad. Vi hade bokat efter mycket om och men fått boka ett hotell åt mina kära vänner från tiden i norr, som skulle komma med buss från Thailands östra sida under natten. Tumultet började vid tolv, då vi blev väckta ur skönhetssömnen av ett bankande på dörren. Den kvinnliga receptionisten ville försäkra sig om att mina vänner verkligen skulle dyka upp, och frågade "Arrr jo rilli sooorrr?" minst tio gånger innan hon var nöjd och lät oss sova igen.
En timme senare tvingade min rädda rumskompis mig att svara i hotelltelefonen som ringde högljutt. Yrvaken och megatrött fick jag återigen förklara för hotellpersonalen att mina vänner verkligen skulle komma, och att de inte dykt upp ännu eftersom deras buss antagligen var försenad. När jag erbjöd mig att betala för rummet blev hon lugn och sa att det inte behövdes.
När vännerna slutligen dök upp, ytterligare en timme senare, hade receptionisten gett bort deras rum trots allt. Det kändes verkligen värt allt nattligt meck vi fått utstå! Haha, eller inte. Dock väldigt kul att träffa dom till slut, även om de fick ge sig ut i natten för att söka nytt boende.

Hemresan bjöd inte på några överraskningar eller egentliga obehagligheter, däremot lovar jag härmed att aldrig mer sätta min fot mer än två timmar i sträck på världens överlägset skabbigaste flygplats - nämligen den i Moskva. Usch och fy, jag hoppas innerligt på att slippa se något liknande på annat håll i världen.
En sammanfattning av semestern hade inte gynnat någon eller något alls i dagsläget, därför avstår jag iallafall tills vidare. Däremot kan jag med säkerhet utlova ett omfattande och väldigt givande bildinlägg inom kort. Håll till godo!

Till Krabi och tillbaka pa Phi Phi

Vi erkanner, det var en tabbe att aka till Ao Nang i Krabi. Med en snittalder pa runt 40 och dar de enda i var alder var nyforalskade par, insag vi snabbt att Phi Phi ar stallet for oss under den har resan. Guldkornen vi minns fran dagarna i Ao Nang ar forst vart grymma boende: ett rum pa Southland House for alla sju med aircondition, safetybox och kylskap. Ruggigt billiga 310 Baht per person och natt gjorde detta till vart overlagset basta boende pa hela resan.

Nasta guldkorn fran Ao Nang var heldagsvistelsen pa vackra naturreservatet Chicken Island. Bortsett fran ett monsunregn modell varre precis nar vi valt att ga och ata lunch, sa var det en trevlig tripp. Mycket roligt sades i vattnet denna sista dag for mannen i sallskapet. Har ar ett urval av vad som sades:
"- Jag kan styra over min mens. Jag har lite mer power an er andra." T.A ar patagligt nojd med att hon inte har mens under resan, bortsett fran det roliga ordvalet sa har hon anda all ratt att vara nojd.
"- Pa onsdag, tjejer, da javlar ska jag knulla!" Nagon av brudarna lovar mycket, med tanke pa att det ar onsdag idag sa vantar vi andra med spanning pa att se om hon haller sitt lofte om bortamatch. Det roliga ar att det kommer fran ett ovantat hall. Tillaggas bor, var att detta sades nar personen ifraga insag att hon var ensam om att inte haft hemma- eller bortamatch under resan..

Vi kan ibland bli lite val harda i kaften mot varandra, jargongen ar skamtsam men aningen ra i vissa fall. Exempelvis har K.M-R fatt hora att hon far huvudet avsparkat om hon inte haller sig i sin extrasang om natten. Aven C.L har fatt utsta liknande:
"-Om du inte e snall nu sa kommer jag att lyfta upp dej i brostvartorna och kasta i dej i vattnet!"
Vid ett annat tillfalle, under batresan tillbaka till Phi Phi fick samma C.L veta att hon ar en subba. Detta har renderat i manga skratt, och ni behover naturligtvis inte vara oroliga dar hemma eftersom detta inte ar nagot ovanligt i vart gang. Samt att vi vet att saga ifran ordentligt nar det gar for langt.

Vi har drabbats av diverse fysiska bakslag under resan. Dels har jag ju berattat om mina myggbett, men dar ligger jag redan i la. For att undersoka saken narmare, stallde tva av mina medresenarer upp for mig genom att, med killsallskap som tackmantel, spendera lite tid och mysa till under bar himmel pa stranden. Slutsatsen ar att deras bett var langt varre och maste vara nagon strandloppa eller liknande. Tack for hjalpen flickor, det uppskattas verkligen!

Nar vi anda ar inne pa de fysiska bakslagen vill jag beratta lite mer, dock utan att bli speciellt langrandig. Ett stort antal kraschade magar far man rakna med under en sadan har resa. Men var i vanliga fall hypokondriska van, har fatt utsta varre grejer. Hog feber, hosta, halsont, blasor i munnen och omfattande magbesvar ar nagra av symptomen. Detta ledde till att den inplanerade resan till Koh Tao inte blev av, utan att vi istallet akte med resten av ganget tillbaka till Phi Phi. Jag gramer mig fortfarande over det, ville verkligen till Koh Tao!

Val tillbaka pa Phi Phi blev det en ordentlig utgang for oss alla, bortsett fran var sjukling. Mycket roligt hande och vissa saker kommer att altas, dels nagot allsvenskans snabbaste (som jag tidigare berattat om) gjorde. Det hela borjar med att han, ensam pa Carlitos dansgolv, tar en liten stol och borjar dansa med den. Nar han inser att barstolarna ar flera ganger storre, gar han fram till baren och fragar om det ar okej att han gor sin dans med barstolen. Nar han fatt tillatelse borjar spektaklet, fortfarande ensam pa dansgolvet. Hans redan legendariska barstolsdans maste upplevas, jag tror inte att jag kan beskriva den med ord.
Senare under kvallen bjuder killens reskompis pa en ruskigt rolig Michael Jacksondans, som faktiskt har beskadats tidigare under resan. Men da fornekade han det hela valdigt bestamt som logner och fortal.

Jag har faktiskt glomt att beratta om en lat som har altats sen forsta kvallen pa Phi Phi. Den gar ut pa att, genom att folja en mall, dissa eller hylla nagon eller nagra som ar fullast/karast/rodast/gladast pa on. Kan se ut som foljer:
"Vem ar karast pa Phi Phi?
Carro Carro, Micke Micke
Carro Carro, Micke Micke"

Anledningen att jag kommer ihag att ta upp detta nu, ar att vi fick hora en enastaende remix pa laten under sista forfesten pa var forra vistelse pa Phi Phi. Remixen ser vi fram emot ikvall igen, samt ett utlovat skrattmedley fran K.M-R.
Sedan tidigare altas naturligtvis aven klassikern fran i somras:
"Carro och Micke ar inte som dom andra, nej nej nej, dom ar kara i varandra"

Sen vi kom tillbaka fran Krabi har vi valt att ligga vid en ruskigt soft pool i tva dagar. Skont med omvaxling och skont att slippa all sand for en gangs skull. Men framforallt gjorde gruppen detta for K.Ts skull, da hon envisats med att stretcha ungefar tva timmar om dagen eftersom hennes veka kropp tydligen inte tal solstolarna pa beachen.
Idag blev varmen pa stranden for jobbig, sa vi tog vart fornuft till fanga och akte 
Bananaboat. Riktigt kul och manga skratt eftersom vi ramlade av ruskigt manga ganger. Det roligaste och mest anmarkningsvarda maste varit nar K.M-R var den enda som ramlade av.

Nu stannar vi har till imorgon, fyra av flickorna aker da hem till regniga Sverige. Vi andra tva fortsatter tillbaka till Bangkok igen. Dar ar planen att gora en tatuering under fredagen, samt att shoppa det allra sista. Pa lordag aker vi tillbaka till verkligheten..

Slutligen ett tips till alla er dar ute: tala aldrig om for en full och lattretad amerikan att du verkligen inte tycker om USA. Det kan sluta med 19 stygn i ansiktet och en natt pa sjukhuset Phi Phi Clinic. Men ingen ar val sa dum att man sager nagot sadant, utan varenda kotte forutsatter val att amerikaner ar megapatriotiska och gor allt for att forsvara sitt land. Eller?
To be continued.....

Myggbett och Krabi pa lordag

Hotellbytet gick smartfritt, vi bor nagot billigare men fortfarande lika frascht med kylskap och a.c, dusch a toa pa rummen. Dock har vi fortfarande tre rum. Vi har bestamt nasta avsnitt pa resrutten, pa lordag morgon tar hela ganget i samlad trupp baten till Krabi.

Under hela resan har jag drabbats av diverse myggbett pa smalbenen, inget man egentligen tanker pa, men nar jag vaknade i morse hade nagra av dem svallt upp och blivit ordentliga utslag. Ju langre dagen gatt, ju fler av betten har blivit utslagsliknande och extrem klada har plagat mig. Jag raknade betten tidigare, kom fram till runt 50 stycken. Hur normalt ar det? Nu har jag iallafall kopt en salva som ska hjalpa mig mot besvaren.

Dagarna flyter fortfarande ihop med sol och bad, ol och god mat, shopping och manga skratt. For att bryta vardagslunken har vi gjort tva utflykter, en idag och en igar. Igar tog vi en
longtailboat till Maya Bay, dar filmen The Beach spelades in. Sagolikt vackert, man ifragasatter verkligen inte varfor on ar ett naturreservat.

Idag har vi hallt oss kvar pa Phi Phi, men tog anda en likadan bat till en lugnare strand pa andra sidan on. Long Beach ar betydligt mer badvanlig an stranden vi hangt pa tidigare. Innan har vi fatt vanja oss vid extremt langgrunt och lagvatten kombinerat med valdigt hog vattentemperatur. Man ligger alltsa vanligtvis i princip direkt pa sandbottnen med inte ens svalkande vatten tva decimeter djupt. Idag har vi tvartom haft hyfsat djupt och svalkande vatten, vilket ledde till en hel del vattenlekar.

Igar hade vi, sen flera dagar tidigare, planerat Phi Phis fetaste fest med borjan pa varat hotellrum. Efter obligatoriskt olspel med lite val mycket regler (alla maste prata engelska, man far inte saga namn, man far inte peka, och slutligen att man maste saga allt tva ganger two times two times), kom vi slutligen ivag for att gora on, tanken var forst till Carlitos och sen kanske till Hippie Bar. Men till vart fortret upptackte vi att allt var ...stangt. Och ...stendott. Kungens 80-arsdag var anledningen, sa nagot missnojda hamnade vi pa stranden vid en bar med ett gang andra, dock utan musik.

Jag fortsatter med att publicera diverse redan oundvikligt klassiska citat:

- E.S skulle forklara for en stackars restauranganstalld att hon inte ville ha pommesen i sin falafel, utan vid sidan av istallet. Vi skrattade sa mycket nar hon, direkt oversatt, sa att hon ville ha sina rander pa en platt, att vi inte kunde komma till undsattning for att verkligen forklara vad hon ville. Det hela slutade med att en kille som inte tillhorde oss fick hjalpa till att forklara, men nar maten val kom fick hon pommesen i falafeln anda men plus en extra pommestallrik. "-I want my stripes on a flat."
- T.A har, som sa manga ganger innan, blivit hes efter ett par lite val hoga toner, haha. Detta skulle hon forklara for nagon, vilket lat som foljer: "-I am very hose."
- Jag har glomt att beratta om en nyfunnen kompis till oss, som inte reser med oss men som vi traffat har. Han spelar aven han i allsvenskan. Nar han pratade om detta med nagon australiensare en sen natt, berattade han foljande: "-I am the fastest guy in Allsvenskan in Sweden!" Tillaggas bor att han ar en ganska stor och reslig mittback..

I ovrigt vill jag tillagga att forsta riktiga bortamatchen agt rum. Av sekretesskal blir dock inga namn avslojade. Enligt egen utsago har dock personen ifraga haft en vaaaldigt trevlig natt.
To be continued.....


Softar pa Phi Phi

Direkt efter jag skrev sist kom resten av flickorna. Vi gick ut och at gott samt tog nagra ol, vilket slutade i nagot av en helkvall. Stortskon personal pa den minimala utomhusbaren (max tio stolar) vi satt pa, ledde till manga skratt och en gratisrunda shots. Undertecknad tvingades svepa olen for att fa med mej K.T tillbaka till hotellet, vilket ledde till bubblande skum anda upp i nasan. Slutligen alltsa resans forsta och enda spya. Efterat madde jag hur bra som helst igen, och passade pa att fa stryk av K.M-R i biljard. Forlusten svider fortfarande!

Obehagligt tidig morgon dagen efter for att ta baten fran Phuket till Phi Phi. Olen dagen innan, chips och torrt brod till frukost kombinerat med kraftig sjogang, uppskattningsvis runt 15 sekundmeter, gjorde att jag for forsta gangen pa en bat faktiskt madde ruskigt illa. Jag satte mig pa dack istallet och tittade ut over de vackra omgivningarna resten av batresan.

Val framme pa Phi Phi var det fruktansvart varmt samt att alla var trotta och hungriga. Det hela blev inte battre av att det mer och mer lat som om varenda hotell och guesthouse pa hela denna minimala o var fullbokat. Slutligen fick vi tag pa Phi Phi Princess Resort, ett helschysst hotell med allt att onska. Problemet ar att det ar lite val dyrt, 1000 Baht /natt per person.. Blir ratt mycket i langden.

Inatt blir fjarde natten pa Princess och pa Phi Phi. Alla sju stormtrivs (F.A kom hit dagen efter oss andra) och vi spenderar dagarna som sig bor pa solsemester; sol och bad, shopping, god mat, trevligt folk samt ol och langa natter. Skulle jag beratta allt som hant sen vi kom hit skulle jag fa betala en formogenhet pa internethaket trots att det bara kostar 2 Baht /minut. Men har kommer ett kort sammandrag:

- Forsta kvallen pa Phi Phi spenderade vi tillsammans med diverse herrallsvenska fotbollsspelare pa svenskagda myshaket Carlitos. Dar spelas skon musik, tio Chang kostar 550 Baht och man sitter pa plaststolar under bar himmel med fotterna i sanden.
- K.M-R och C.L hanglade med varandra under ovan namnda kvall. Nagot de bada fornekade tills de verkligen sag bildbeviset. I samma veva myntade grabbarna en stortskon lat tillsammans med en flummig dans (spektaklet finns pa film) om C.L och en av dem.
- T.A bjod pa skont uttal nar hon skulle fraga nagot i hotellobbyn.. Nar hon till slut vagade sig fram och skulle fraga snallt och trevligt fick hon fram, pa basta mjolbydialekt: "Ekkskuuse mee.. Aj havve a kvestjonnn!"
- K.M-R ar, som vi alla vet, ruskigt chipsberoende och maste alltid ha minst en pase efter hon har varit ute. Har i Phi Phi ar naturligtvis inget undantag, sa hon ska in pa en liten kiosk innan hon gar hem for kvallen och orkar inte leta efter Pringles, varpa hon sager till kassorskan: "Excuse me.. Where is the chibbe?"

Nu kanner vi det som att det for varje dag som gar blir allt varmare, i borjan klarade man av kanske en kvart stilla i solstolen. Numer ar fem minuter en plaga, vi badar och chillar i skuggan allt oftare. Dagarna i solen flyter ihop mer och mer, men en brytpunkt kommer bli nar vi imorgon byter till ett billigare hotell. Dar kommer vi dessutom kunna bo uppdelade pa tva rum istallet for tre som nu.

Phi Phi har, precis som jag efterfragade i ett tidigare inlagg, inte en enda tysk meny och en betydligt lagre procentsats av blekfeta turister. Daremot lite val mycket svenskar, och framforallt svenska fotbollsspelare. Djurgarden, Halmstad, Gais och Gif Sundsvall ar nagra av lagen som varit representerade har under var resa. I ovrigt har on valdigt manga trevliga aspekter, framst dess natur och nattliv. Dessutom lugnet har, eftersom det blir vad man gor det till, och att on ar sa liten. Till exempel finns det inte en enda bil vad vi har sett. Inga bilvagar och cykel som framsta transportmedel gor paradis- och trivselfaktorn enorm.
To be continued.....


Ett litet bildurval fran Phi Phi

  

Pga laddningstiden for datorn pa internethaket hinner jag inte lagga upp fler bilder nu. Bilderna fran vanster:
Flickorna hjalper mig att ta ur flatorna jag gjorde ett par dagar tidigare. Av censureringsskal har jag blivit tvungen att plocka bort den bilden..
Jag chillar med en Chang pa Carlitos.
Observera spoket till vanster, haha resans roligaste bild nast efter en viss hangelbild.