Thailand del 3
I tisdags skulle jag och Tessan ut a springa intervaller nere vid piren. Carra mumlade nat om halsont, sa vi lamnade henne a Klara pa hotellrummet. Vi joggade till piren som uppvarmning, stretchade en stund och bestamde hur vi skulle springa intervallerna. Forsta intervallen gor Tessan en dundervurpa. Tank er att hon tryckte pa, kom upp i maxfart, och sen helt plotsligt finns inte marken under fotterna langre. Gropen syntes inte jattebra i den dunkla belysningen skall erkannas, men det sag fantastiskt roligt ut bakifran. Stuntkvinnan rullade ett par varv, slangde en snabb blick pa knaet och insag att det var blod och sand overallt. Undertecknad kvavde ett asgarv, hjalpte henne upp snabbt och insag allvaret i situationen: "A barbaman is down. And she's bleeding. Please contact a doctor!"
Lakaren hade stangt for dagen, istallet fick vi halla tillgodo med en jattesnall hotellreceptionist som skakade fram allt i plaster- och sartvattsvag. Phi Phis Pharmacy behover inte fundera pa arsomsattningen langre. Tessan spelade lange pa att hon var skadad, framst genom att "tvinga" oss gora saker for henne. Nu, ett par dagar senare, nar den varsta smartan och varbildningen har lagt sig, sa koper vi inte det snacket langre.
Tisdag kvall blev, med tanke pa praktvurpan, nagot avslagen. Vi mos till pa Carlitos i vanlig ordning men insag tillslut att vi var i valet och kvalet: ga vidare och gora ytterligare en All In, eller ga hem och ladda for framtiden. Diverse klantiga formuleringar ledde till ett mindre tjafs mellan de tva hetsigare av oss (las: Klara och Tessan). Detta resulterade i att tre av oss gick hem, samtidigt som Tessan valde att fortsatta kvallen pa egen hand. Fragan ar om hon verkligen snackade med en 43-arig thailandare hela kvallen, eller om hon bara sager det for att gora oss oroliga for hennes psykiska halsa?
Da ar vi framme pa onsdag, pa kvallen kande vi for att besoka Matt's Joint. Det ar ett stalle med en fin grillbuffe dar priserna varierar for girls, boys, ladyboys och rabbits. Efter att ha funderat en stund pa vilket alternativ som egentligen symboliserade barbamamma, sa gick vi loss bland kycklingklubbor, majskolvar och laxfileer. Matta och glada gick vi aterigen till Carlitos, dar vi antagligen festade en stund med Calle himself. Darom rader dock delade meningar.
Utanfor 7eleven hittade vi tva av Carras kompisar fran Sundsvall, som vi pratat med pa stranden en av de forsta dagarna. Vi bestamde att vi skulle haka pa dom till Apache Bar. Val dar kandes det inte tipptopp, da nagon tog det kloka beslutet att ga till Hippie Bar istallet. For er som inte vet sa ligger dessa tva barer pa varsin ande av on i princip. Vi hann dock inte anda fram till Hippies, utan stannade och snackade med nan kanadensiska som en av sundsvallsgrabbarna var galet sugen pa. Kanadensiskan hyllade sitt land till skyarna: "-I mean, it's the most beutiful country in the world.. And I live there!"
Slutligen ledsnade till och med sundsvallsgrabben pa kanadahyllningarna, och eftersom ryktet natt oss att det var dott pa Hippies sa andrade vi destination igen. Nagon fick en snilleblixt: jamen, vi kan ju ga till Apache! Joda, sagt och gjort. Vi gick hela vagen tillbaka over on till Apache, men under tiden kom vi fram till att den andra sundsvallskillen faktiskt bott i Uppsala en period, vilket ledde till en del altande av gemensamma bekanta.
Nar han med kanadatjejen blev totaluppraggad av nan blond ung donna, sa valde vi diskret att kasta in handduken for den har kvallen. Tyvarr sa var det bara Klara som fick se Tessans andra skada pa resan: en klockren skallning av ett trad pa Carlitos. Bra dar!
Igar hade vi sjukstuga alla fyra. Vi kom knappt ivag for att ata middag, men Khun Va fick ett kort besok av oss. Val hemma igen orkade vi inte ens umgas, utan valde att ligga och lasa i varsin sang som fyra nordar. Men kanske inte sa konstigt med tva kraschade magar, en miljon kliande megastora myggbett, diverse halsont och febersymptom, varande sar osv. Vi ar nagot piggare idag, aven om ingen av oss ar helt hundra. Men vad av ovanstaende kan stoppa oss ikvall, nar Carlitos har sasongsoppning av sitt grymma dansgolv!? Forhoppningsvis ingenting.
Lakaren hade stangt for dagen, istallet fick vi halla tillgodo med en jattesnall hotellreceptionist som skakade fram allt i plaster- och sartvattsvag. Phi Phis Pharmacy behover inte fundera pa arsomsattningen langre. Tessan spelade lange pa att hon var skadad, framst genom att "tvinga" oss gora saker for henne. Nu, ett par dagar senare, nar den varsta smartan och varbildningen har lagt sig, sa koper vi inte det snacket langre.
Tisdag kvall blev, med tanke pa praktvurpan, nagot avslagen. Vi mos till pa Carlitos i vanlig ordning men insag tillslut att vi var i valet och kvalet: ga vidare och gora ytterligare en All In, eller ga hem och ladda for framtiden. Diverse klantiga formuleringar ledde till ett mindre tjafs mellan de tva hetsigare av oss (las: Klara och Tessan). Detta resulterade i att tre av oss gick hem, samtidigt som Tessan valde att fortsatta kvallen pa egen hand. Fragan ar om hon verkligen snackade med en 43-arig thailandare hela kvallen, eller om hon bara sager det for att gora oss oroliga for hennes psykiska halsa?
Da ar vi framme pa onsdag, pa kvallen kande vi for att besoka Matt's Joint. Det ar ett stalle med en fin grillbuffe dar priserna varierar for girls, boys, ladyboys och rabbits. Efter att ha funderat en stund pa vilket alternativ som egentligen symboliserade barbamamma, sa gick vi loss bland kycklingklubbor, majskolvar och laxfileer. Matta och glada gick vi aterigen till Carlitos, dar vi antagligen festade en stund med Calle himself. Darom rader dock delade meningar.
Utanfor 7eleven hittade vi tva av Carras kompisar fran Sundsvall, som vi pratat med pa stranden en av de forsta dagarna. Vi bestamde att vi skulle haka pa dom till Apache Bar. Val dar kandes det inte tipptopp, da nagon tog det kloka beslutet att ga till Hippie Bar istallet. For er som inte vet sa ligger dessa tva barer pa varsin ande av on i princip. Vi hann dock inte anda fram till Hippies, utan stannade och snackade med nan kanadensiska som en av sundsvallsgrabbarna var galet sugen pa. Kanadensiskan hyllade sitt land till skyarna: "-I mean, it's the most beutiful country in the world.. And I live there!"
Slutligen ledsnade till och med sundsvallsgrabben pa kanadahyllningarna, och eftersom ryktet natt oss att det var dott pa Hippies sa andrade vi destination igen. Nagon fick en snilleblixt: jamen, vi kan ju ga till Apache! Joda, sagt och gjort. Vi gick hela vagen tillbaka over on till Apache, men under tiden kom vi fram till att den andra sundsvallskillen faktiskt bott i Uppsala en period, vilket ledde till en del altande av gemensamma bekanta.
Nar han med kanadatjejen blev totaluppraggad av nan blond ung donna, sa valde vi diskret att kasta in handduken for den har kvallen. Tyvarr sa var det bara Klara som fick se Tessans andra skada pa resan: en klockren skallning av ett trad pa Carlitos. Bra dar!
Igar hade vi sjukstuga alla fyra. Vi kom knappt ivag for att ata middag, men Khun Va fick ett kort besok av oss. Val hemma igen orkade vi inte ens umgas, utan valde att ligga och lasa i varsin sang som fyra nordar. Men kanske inte sa konstigt med tva kraschade magar, en miljon kliande megastora myggbett, diverse halsont och febersymptom, varande sar osv. Vi ar nagot piggare idag, aven om ingen av oss ar helt hundra. Men vad av ovanstaende kan stoppa oss ikvall, nar Carlitos har sasongsoppning av sitt grymma dansgolv!? Forhoppningsvis ingenting.
Kommentarer
Trackback