baecklund

Måndagar och tisdagar har vi förskjuten arbetstid på jobbet, vilket innebär att man ibland jobbar 10-18 istället för 8-16.45 enligt ett rullande schema. Igår var det min tur, så jag tog pendeln hem från jobbet. På grund av diverse omständigheter fick jag sällskap av två lagkompisar tillika arbetskollegor.

Jag tog en chansning och valde att inte betala på pendeln, varpå T gärna ville börja dra sina gamla historier på temat "jag-kom-undan-kontrollanten-tre-gånger-fast-jag-plankade-när-jag-bodde-i-Kållered". Precis när hon skulle börja kommer någon i korridoren. Gissa vem om inte, just det, kontrollanten.

Jag har nog aldrig flackat så mycket med blicken eller varit så extremt okaxig som när jag stammade fram följande:
"-Ehh.. Jag [host] skulle precis.. Ehh.. Gå å betala."
Döm om min förvåning när detta accepterades av kontrollanten, varpå jag lånade ett hundrakort av C och löste biljett. Dock låg pulsen kvar på 195 en stund till..

Väl framme i hooden lämnade vi C för att ta bussen tre minuter hem till mig, frågan är om vi inte gick istället av lathet, eller för att vi ville spara orken till det stundande maraton-träningspasset på 135 minuter.. Nåväl, poängen är iallafall att busschauffören inte direkt var gladast i mannaminne. Han ville inte acceptera att T hade 60 öre för lite på sitt hundrakort för övergången, något kontrollanten på pendeln redan godtagit. Måndagströtta så fnissade vi först lite åt hans noggrannhet, men när vi såg hans bistra uppsyn slutade vi omedelbart.
T: "-Va? Vill du verkligen ha en krona!?"
Busschauffören: "-Nej. Jag vill ha 50 öre!"
T: "-Heh, okej..? Ska se om jag har nån slant då.."
Jag skämtar loss och flikar in: "-Haha! Annars får vi skramla från nån på bussen! Eller gå fyra hållplatser.."

När hon rotat fram en femtioöring och vi satt oss strategiskt vid mittendörrarna, babblade vi loss som vanligt. Småsega i skallen efter arbetsdagen märkte vi inte att bussen stannade ovanligt länge vid den andra hållplatsen. Först när chauffören står i gången och gapar över halva bussen att vi ska flytta oss så att herrn får sitta så förstår vi vårt pinsamma misstag. En gubbe med rollator har fått ståplats i mittgången eftersom vi helt hjärtlöst suttit kvar när han kom på bussen. Generat flög vi bokstavligen till bussens bakre regioner.. Megatabbe!