Separationsångest
Den här känslan känner jag igen. Man lämnar en trygghetszon och det liksom kryper längs hela ryggen. Spänning inför framtiden kontra separationsångest för att lämna allt det trygga i vardagen, allt det behagligt bekväma och vännerna i staden. Jag har varit med om det många gånger tidigare, men framförallt när jag flyttade från Underbara Uppsala upp till Umeå och från Umeå till Götet.
Såhär i efterhand måste jag hålla med de som hävdar att personlig utveckling handlar om att just lämna trygghetszoner. Dock är det svårt att ta till sig just nu, eftersom det finns så många jag vill säga så mycket innan jag lämnar Regnkusten. Stort tack till Gurra, Skog och Kajan för kramar och lyckönskningar igår. Även ett stort tack för allt till gruppen på jobbet, grymma e ni. Ett om möjligt ännu större tack till Emma, Klara och Fille för flytthjälpen! Ingen av er Götelaborgare behöver vara orolig, jag kommer tillbaka. Var så säker.
Såhär i efterhand måste jag hålla med de som hävdar att personlig utveckling handlar om att just lämna trygghetszoner. Dock är det svårt att ta till sig just nu, eftersom det finns så många jag vill säga så mycket innan jag lämnar Regnkusten. Stort tack till Gurra, Skog och Kajan för kramar och lyckönskningar igår. Även ett stort tack för allt till gruppen på jobbet, grymma e ni. Ett om möjligt ännu större tack till Emma, Klara och Fille för flytthjälpen! Ingen av er Götelaborgare behöver vara orolig, jag kommer tillbaka. Var så säker.
Kommentarer
Postat av: clarissa
jaaaa, kom alltid tillbaka=)
vi ses den 23:e
Trackback