baecklund

Det finns en sajt på internet som fungerar ungefär som en community,men som har fokus på dess eminenta forum. Egentligen handlar sajten om musik,framförallt sån musik som jag gillar. Men det finns delar av forumet som behandlar det mesta. Behöver jag säga att jag är stammis i sportforumet?

Detta är saxat från det senast nämnda,strax efter den berömda droppen. Min sport hamnade i fokus av en slump,och detta blev mitt uttömande svar till dem som visat sig vara dryga och okunniga.

"baecklund F21 - igår 23:13:
Mycket skitsnack hära,många klassiska (vet inte om man ska kalla det "bittra") killar här inne,å nån vettig..

Vad ni personligen tycker om damfotboll skiter jag egentligen fullständigt i (får höra det ungefär lika ofta som de uppskattande omdömena: tråkigt, dåligt tempo, blablablaa). Men när ni kommer å säger att vi är dåligt tränade å att de e lätt å komma hit så blir jag fan förbannad!

Självklart finns det lag som har sämre förutsättningar (eftersom damallsvenskan ännu inte har mer än kanske 20-30 proffs) än andra. Många lag måste träna kvällstid efter alla spelare jobbat klart,å för dom lagen blir det inte mer än kanske 7-8 pass i veckan. Samtidigt har spelarna inte tid till återhämtning på samma sätt som de egentligen behöver. Dessa lag jobbar naturligtvis hårt med fysen,även om den inte kan bli lika bra som den borde.
Sen finns det topplagen,som har ett gäng proffs å kanske kan träna nåt pass extra dagtid (-> 10-11 i veckan). Dessa är fruktansvärt bra tränade,skulle vilja se någon av er gnällspikar försöka hänga med ens på ett lugnt förmiddagspass.

Att det skulle vara "enkelt" att nå damallsvenskan är ett skämt. Det har naturligtvis lagts ner massor av tid för att nå dit av samtliga,även om det är stor skillnad även på kvalité mellan toppskiktet och övriga lag.
Det där med att det är lätt att komma till ett a-lag (snackade du div III eller?) är minst sagt ännu mer utbrett i herrfotbollen (hur många av mina killkompisar har inte lirat i trean-fyran-femman?).

Damfotboll är en ung sport som utvecklas enormt för varje år..hur skulle den kunna vara jämförbar med herrfotbollen som har en galet ärorik å traditionsfylld historia?

"Åhh,men hon skyller ju bara ifrån sej på att de e stor skillnad mellan lagen" tänker säkert nån nu.. Så kan man säkert se det,men saken är den att om inte varje klubb jobbar arslet av sej med marknadsföring och sponsorer så kommer situationen aldrig att förändras. Lösningarna på problemen stavas att varje damallsvensk klubb måste ta sitt enskilda ansvar för att glappet minskar,med allt från omsättning till publiksnitt och löner till spelare. Dit är det väldigt långt idag,och det tror jag inte att någon som bryr sig om damfotboll kan säga att den är det minsta nöjd med.

För övrigt var det absolut inte den här diskussionen jag ville dra igång från början ..och detta lär förmodligen vara det enda jag skriver i sammanhanget.
Dryga svar som "öööö lägg neeer *klia på pungen*.." undanbedes vänligt men bestämt."